”Lagen till stöd för de republikanska principerna” antogs den 16 februari, med 347 röster för och 151 emot, efter en utdragen debatt i det franska underhuset, nationalförsamlingen. Nu går förslaget vidare till senaten.
Lagen omfattar 70 punkter och kallas också antiseparatismlagen. Detta för att åtgärderna – även om ingen religion pekas ut i texten – ska stävja framväxten av islamistiska parallellsamhällen som tar avstånd från landets lagar, värderingar och sekulära identitet.
Enligt inrikesministern Gerald Darmanin ska lagen motverka ”utvecklingen av radikal islam, en ideologi som vänder sig mot de principer och värderingar som republiken grundar sig på”, rapporterar France 24.
Till exempel kommer religiösa föreningar att behöva underteckna ett löfte om att följa republikens värderingar för att få statliga medel eller subventioner. De som inte lever upp till åtagandet kan bli återbetalningsskyldiga.
Vidare måste religiösa samfund deklarera bidrag på mer än 10 000 euro från utlandet. Myndigheterna får också utökade möjligheter att stänga religiösa samlingslokaler där det framförts ”uttalanden, ideer eller teorier” som uppmanar till diskriminering, hat eller våld mot personer eller grupper utifrån religiös, etnisk eller sexuell tillhörighet.
Regeringen hade ursprungligen utarbetat lagen för att göra det obligatoriskt för alla barn att gå i förskola från tre års ålder, uppger Times News.
Just detta förslag backade man dock från, och införde i stället en skyldighet för föräldrar som vill hemundervisa sina barn att ansöka om ett särskilt tillstånd. Tidigare har det räckt att göra en enkel anmälan.
Det blir också brottsligt att sprida sådan information som skulle kunna utsätta en person för fara. Bakgrunden är förra årets mord på den franske skolläraren Samuel Paty. Han hade utsatts för en hatkampanj på internet efter att ha tagit upp frågan om Muhammedkarikatyrerna under en lektion om yttrandefrihet.
Lagförslaget stöddes av president Emmanuel Macrons parti, men kritiserades från både vänster och höger, uppger SVT Nyheter. Vänstern menar att förslagen inte löser integrationsproblemen, medan högern tycker att de är för svaga. Bland annat hade man önskat ett slöjförbud på landets universitet.
