Nyheter
Nu tar riksdagen beslut om pandemilag
I dag, fredag, röstar riksdagen om den tillfälliga pandemilag som ger myndigheterna långtgående möjligheter att begränsa och stänga verksamheter och samlingar för att bromsa smittspridningen av covid-19. Lagen föreslås träda i kraft den 10 januari och upphöra den sista september i år.
Det lagförslag som lades fram i början av december var planerat att gälla i ett drygt år, från den 15 mars till utgången av mars 2022. Regeringen verkar alltså ha lyssnat till de remissinstanser som menade att lagen inte får vara i kraft längre än absolut nödvändigt.
En annan skillnad mot det ursprungliga förslaget är att vissa föreskrifter om förbud eller nedstängning nu ska underställas riksdagens prövning inom en vecka från den dag då föreskriften beslutades, i stället för inom en månad.
Nytt är även att smittskyddsläkare och Folkhälsomyndigheten ska ges tillfälle att yttra sig innan en kommun inför förbud mot att vistas på vissa särskilt angivna platser, som en park eller en badplats. Polisen får dessutom möjlighet att förbjuda tillträde till ett visst område eller utrymme om en allmän sammankomst eller offentlig tillställning hålls i strid med en föreskrift som har meddelats.
Religiösa samlingar räknas som allmänna sammankomster i lagen, men berörs även av paragrafen som gör det möjligt för myndigheter att begränsa privata sammankomster.
Både Svenska kyrkan och Sveriges kristna råd hade efterlyst tydligare skrivningar kring hur pandemilagen påverkar religionsfriheten. Några sådana finns dock inte med i den proposition som läggs fram i riksdagen på fredag.
Endast två synpunkter från de kristna samfundens remissvar tas med i den kommenterade delen av propositionen. Den ena handlar om att den föreslagna lagen, av hänsyn till religionsfriheten, bör gälla ”endast [...] så länge som det är motiverat med hänsyn till smittspridningen”.
Den andra är önskemålet att fortsatt hänsyn bör tas till att begravningar ska kunna genomföras.
