– Det finns en djupt och varm historia när det gäller Sverige och Etiopien, och för många är det ett rätt otänkbart scenario att de här kyrkorna skulle ha något slags brott eller paus i sin relation, säger Sven-Erik Fjellström, ekumenisk handläggare på Svenska kyrkans kansli i Uppsala.
– Jag skulle kanske inte säga att kontakterna uppmuntras från vår sida. Men när vi vet att det finns relationer trots den uppkomna situationen, måste vi hantera det vist och klokt.
I februari 2013 kom det besked som många anat skulle komma: det högsta beslutande organet i Mekane Yesus-kyrkan i Etiopien bröt relationerna med Svenska kyrkan och Evangelisk-lutherska kyrkan i USA, Elca. Båda dessa samfund hade beslutat om att först välsigna och sedan viga samkönade par, liksom att tillåta öppet homosexuella präster.
Nu satte den etiopiska kyrkan stopp för nattvardsgemenskap, ömsesidiga predikningar och övrigt samarbete, även på församlingsnivå. Biståndsprojekten skulle fasas ut, och svenska och nordamerikanska företrädare ströks från alla gästlistor till kyrkans nationella sammankomster.
Men det är inte så lätt att med ett beslut klippa av relationer mellan människor och församlingar, vare sig de har 20 eller två år på nacken. På flera håll fortsätter kontakterna, och inte sällan fördjupas de ytterligare.
Johannebergs församling, i Göteborgs stift, hade länge letat efter en "levande väckelsekyrka" att knyta band till, när det sa klick vid en studieresa till Addis Abeba 2011. Allra sista dagen fick gruppen kontakt med en äldstebroder i församlingen Entoto.
– Nästa besök blev i slutet av 2012, av fyra personer från Johannebergs tre församlingskyrkor, berättar Hans Lundaahl, pensionerad komminister i Buråskyrkan i Johannebergs församling.
– Vi kom hem med ett dokument där vi bekräftade vår ömsesidiga vilja att höra samman med varandra. Det ramade vi in och satte upp på väggen i församlingsvåningen. Sen kom det här kraftiga avståndstagandet.
Att riva uppgörelsen fanns inte på kartan. Något sådant krav kom heller inte från Entoto-församlingen.
– I praktiken fortsätter vår relation, liksom i flera andra vänförsamlingar, även om vi är försiktiga med hur vi markerar upp samarbetet. Naturligtvis finns det en del behov av lyhördhet, säger Hans Lundaahl, som dessutom berättar att en mindre grupp från församlingen kommer att resa till Etiopien för att samtala med församlingsledningen om den uppkomna situationen.
Senare i höst planeras en församlingsresa från Johanneberg till Addis Abeba. Och förhoppningsvis fördjupas samarbetet.
– Vi har stött några olika projekt och diskuterar nu hur vi ska gå vidare. Det vore roligt att ha ett större insamlingsprojekt över längre tid, säger Malin Bäckström, sammankallande i församlingens Etiopiengrupp, tillika kyrkorådets ordförande.
Buråskyrkan är inte ensam. I Göteborgs stift finns ett tiotal församlingar med i det informella nätverk som startats för att samordna och stötta ett fortsatt samarbete med Mekane Yesus-kyrkan.
– Den här kyrkan växer så otroligt starkt och har så mycket inspiration att ge oss, säger Torgny Erling, pensionerad kyrkoherde i Askims församling och tidigare missionär i Etiopien.
– Visst har den officiella relationen försämrats. Man bjuder inte in Svenska kyrkan till sina möten och står fast i beslutet som togs. Men på församlingsplanet uppfattar vi det som att det är relativt fritt fram. Jag har själv haft kontakt med ledare inom Mekane Yesus som ser det som betydelsefullt att inte svika Svenska kyrkan.
Ja, för dem som engagerar sig i Mekane Yesus handlar samarbetet långt mer än om att enbart ge stöd och pengar till en fattig luthersk syster.
– De är väldiga förebilder för oss, för de tror så starkt på bönens kraft och ser också resultat av det, säger Malin Bäckström.
– Vill de plantera en ny församling och bygga en kyrka så går de verkligen in för det, och ber med stor överlåtelse. Det är oerhört inspirerande för oss att ta del av den glädjen och hängivenheten.
Vad svenskarna kan bidra med, förutom böner och ett ekonomiskt stöd, är modeller för struktur och långsiktighet i församlingsarbetet.
– Vi kan också förmedla något av vårt sätt att predika, vilket utgår från en etablerad luthersk tradition och är starkt bibelförankrat.
En församling där de etiopiska och svenska traditionerna möts på ett alldeles särskilt sätt är Svenska kyrkans församling i Skärholmen, i södra Stockholm.
Här finns sedan 17 år tillbaka en så kallad Mekane Yesus-grupp med omkring 100 medlemmar, och som har barnverksamhet och undervisning på amarinja. Även gudstjänsten firas på amarinja, fast enligt Svenska kyrkans rit. Många i gruppen har sin bakgrund i Mekane Yesus, och beskedet om brytningen med kyrkan i Etiopien har därför vållat en viss oro.
– Det har varit lite av ett frågetecken som dyker upp om hur vi ska fortsätta. Men tills vidare går man vidare som en del av församlingens verksamhet, säger den ansvarige prästen Yonas Tamiru.
Skärholmen har sedan 20 år tillbaka också en vänförsamling i Addis Abeba, där man bland annat stödjer skolgången för 100 fadderbarn.
– Oavsett vad som sagts från ledningen så har församlingen i Addis Abeba inte brutit några kontakter med oss, säger kyrkoherde Kerstin Billinger.
– Vi är oerhört måna om att fungera som brobryggare, och att inte hävda något som kan skada gemenskapen. Vi vill så gärna bibehålla banden, samtidigt som vi är de vi är. Förra året ville vi skänka dem en orgel och visste inte riktigt om de kunde ta emot gåvan. Men det gjorde de gärna.
Eva Janzon
eva.janzon@varldenidag.se
Fakta. Mekane Yesus-kyrkan
• Mekane Yesus-kyrkan har sitt ursprung i Evangeliska fosterlandsstiftelsens missionsverksamhet i Etiopien och bildades formellt 1959 genom ett samgående mellan framför allt lutherska kyrkor. Samfundet har drygt sex miljoner medlemmar, fördelade på 7 800 församlingar över hela landet, och ett teologiskt seminarium i Addis Abeba med 150 elever.
• Mekane Yesus är anslutet till Lutherska världsförbundet, Kyrkornas världsråd och den Lutherska nattvardsgemenskapen i Central- och Östafrika.
Svenska kyrkan stödjer utvecklingssamarbete i Etiopien genom flera projekt som drivs av Mekane Yesus-kyrkans Kommission för utveckling och social tjänst. Dessa fortsätter att löpa avtalstiden ut. I fjol handlade det om 12-13 miljoner kronor, som utbetalades av Svenska kyrkan.