Tidigare i år föreslog regeringen skärpta krav för de konfessionella inslag som får finnas på friskolor, och nya krav på huvudmännen.

Nu går man ett steg längre, och föreslår att inget tillstånd ska ges för nya konfessionella skolor från den 1 januari 2024. Dessutom ska befintliga konfessionella skolor inte kunna utöka sin verksamhet. Däremot ska dessa huvudmän kunna godkännas för ny verksamhet utan konfessionell inriktning.

– Vi kan inte ta skattepengar och ge till skolor som använder det för sin religiösa predikan, sade skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) till Göteborgs-Posten i samband med att promemorian blev offentlig förra veckan.

Etableringsstoppet föreslås trots invändningar från flera tunga remissinstanser.

Justitiekanslern (JK) ansåg att det ”inte på hittillsvarande underlag [kan] avgöras om ett etableringsstopp är en lämplig och proportionerlig åtgärd i förhållande till det syfte som ska uppnås, eller om samma syfte kan uppnås med mindre ingripande åtgärder”.

Sveriges advokatsamfund menade att ett etableringsstopp ”riskerar att utgöra en otillåten begränsning av näringsfriheten med hänsyn till proportionalitetsprincipen”.

För regeringen väger de negativa aspekterna över. De konfessionella skolorna bidrar till segregation och utgör dessutom ett hot mot skolornas ”demokratiuppdrag”, hävdar man.

...”[J]u fler skolor med konfessionell inriktning som det finns och ju mer befintliga skolor med konfessionell inriktning utökas utöver de godkännanden de redan fått, desto större svårigheter får skolväsendet som helhet att bedriva sitt demokratiuppdrag”, står det i promemorian.

Då räcker inte de kontroller och begränsningar för konfessionella skolor och konfessionella inslag som föreslogs i en lagrådsremiss i mars.

Skolministern anser att det finns flera fall då ”religiös påverkan smyger sig in”. Regeringens egen utredare har tidigare sagt att ett stopp för konfessionella friskolor skulle strida mot EU-lagstiftning och vara diskriminerande.