Merzek Botros, pastor i den arabiska församlingen i Centrumkyrkan, Sundbyberg, besöker just nu Libanons huvudstad Beirut, tillsammans med fyra vänner från Norge. De är där för att uppmuntra och be för människor som drabbats hårt av de förödande explosioner som gjorde tiotusentals människor hemlösa.
– Det är mer än två månader sedan, men man ser i människors ögon att de fortfarande är i chock. Flera gråter. Många har förlorat anhöriga, de har ingenting kvar och samtidigt är det coronapandemi och ekonomisk kris i landet, säger Botros över telefon till Världen idag.
I samarbete med organisationer och församlingar i staden har han delat ut mat, medicin, kläder och filtar.
– Behoven är stora. En dag gav vi matvaror som räcker i en månad till nästan 150 familjer. Men snart är det vinter och många undrar hur de ska klara av kylan.
Merzek Botros berättar hur familjer försöker bo hos vänner och släktingar, men att många står utanför sina förstörda hus hela dagarna. Det finns organisationer som hjälper till att renovera hus, men den hjälpen räcker inte till alla.
– Mer än 250 000 hus blev förstörda. Det känns jättesvårt att se alla förstörda hem. När vi går på gatorna springer folk efter oss, men vi har inte så mycket att vi kan ge till alla, säger Botros.
I ett Facebook-inlägg berättar han att det känns fruktansvärt att vara på platsen där exlosionen ägde rum.
”Jag finner inga ord att beskriva situation i Libanon: hopplöshet, otrygghet, rädsla och ingen framtid”, skriver han.
Det viktigaste är att be och samtala med människorna, påpekar Botros över telefonlinjen. De ser ingen framtid och upplever att allt är hopplöst, men när de har fått förbön och någon som lyssnar blir de glada.
– Det har otroligt stor betydelse. De är tacksamma för gåvorna, men det viktigaste för dem är att vi är här, trots corona.
Merzek Botros rekommenderar alla som kan, att bidra med ekonomiskt stöd och förbön. Det ger människorna hopp när de får höra att syskon runt om i världen ber för Libanon, förklarar han.
Det skandinaviska teamet besöker även församlingar, där de talar, ber och uppmuntrar 25 personer åt gången.
– Det har varit jättebra. Jag har bett frälsningsbön med så många, säger han.