Levde efter abort – lämnades att dö

– Det jag hade gjort är att ge någon form av smärtlindring, även om det skulle kunna förkortat livet lite, och hållit henne i famnen. Men att bara ha henne liggande på skötbordet i varma dukar och låta henne kämpa för livet, det tycker jag inte är ok, säger Andrea Kischkel, som anmält händelse till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Andrea Kischkel arbetar som barnläkare på sjukhuset där händelsen inträffade. Hon hade jour den dag då Socialstyrelsen godkände aborten, men inte när den utfördes, och har fått detaljerad information från andra sjukvårdsanställda.

Hon tror heller inte att födseln rapporterades till Skattemyndigheterna, trots att alla nyfödda barn som visar något slags livstecken och de som föds efter 22:a graviditetsveckan ska folkbokföras.

Anna Pohjanen, verksamhetschef för förlossningen vid Gällivare sjukhus och länschef för obstetrik och gynekologi i Norrbottens läns landsting, säger att hon inte tagit del av anmälningen ännu och därför inte vill kommentera den i detalj. Men hon säger att sjukhuset hanterar alla sena aborter "med största respekt", och att barnet lindas in i en filt och får ligga i famnen efter födseln. Man ger dock inte dödshjälp eller exempelvis morfin för att dämpa smärtan.

– Ett stick gör ju ont. Och det man får komma ihåg är att det handlar om en abort där kvinnan fått läkemedel som inte är lämpliga för prematura barn, säger hon.
– Riktlinjerna är att har du påbörjat en abort, så ska du fullfölja den. Det handlar ju heller inte om barn som ligger och sparkar och skriker, utan det kan vara att det rycker i dem eller att de tar enstaka andetag.

Men Andrea Kischkel ifrågasätter att det inte skulle kunna gå att ge smärtlindring på ett annat sätt än genom nålstick, och undrar om Anna Pohjanen verkligen sett foster röra sig efter sena aborter.