Om än min kropp och min själ tynar bort, så är Gud mitt hjärtas klippa och min del för evigt.
Psaltaren 73:26

Världen idag

Kyrkans roll i järnridåns fall lyftes upp av profiler

Den kristna trons betydelse för kommunismens fall i Östeuropa. Det ämnet belystes när Newman-institutet i Uppsala höll seminarium 30 år efter den historiska händelsen.

Nyheter · Publicerad 07:51, 1 mar 2019

En av talarna var James Patrick Green, amerikansk ärkebiskop och katolska kyrkans ambassadör i Sverige. Han erinrade om det historiska valet av polacken Karol Wojtyla till Johannes Paulus II, den förste icke-italienske påven på ett halvt årtusende.

– När påven kom tillbaka till sitt hemland Polen 1979 refererande han inte till Karl Marx utan till Jesus Kristus som mänsklighetens förlösare. Detta gav ny energi till kyrkan och frihetskampen i Polen, berättade Green.

En annan av talarna, Svante Nordin, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria, påminde om hur de stora omvälvningarna för 30 år sedan genomfördes:

– Berlinmurens, öststatskommunismens och Sovjetunionens fall skedde, på det stora hela – mirakulöst nog – under fredliga former.

Han utvecklade tesen att dessa händelser gärna ses som bevis på idén om den liberala demokratins och marknadsekonomins seger. I sin tur kom detta av många inom de politiska, akademiska och kulturella eliterna i Västeuropa och USA att tolkas som att nu stod allt öppet för en globaliserad värld, en världskulturens seger, utan gränser och i fred med en nedtoning av nationen, den traditionella bäraren av demokrati, språklig-kulturell gemenskap samt välfärd.

– En sådan analys är inte felaktig, men alltför ensidig, hävdade professor Nordin.

– Kommunismen kom till Östeuropa på larvfötter, med pansarfordon, och dess regeringar hade installerats efter 1945 med militärt våld via Moskva. Det innebar ett avbrott i nationella kulturer och deras historia, att detta tillsammans med nationella känslor frystes ned, sade han bland annat.

Med Berlinmurens, öststatskommunismens och Sovjetunionens fall kom de nationella konflikterna åter upp till ytan. Nationella patriotiska och religiösa känslor fanns ju också med i motståndet mot den kommunistiska maktapparat som tillsatts utifrån.

– De hade varit med och besegrat diktaturerna. Nu ville de ta plats och bli sedda, påminde professor Nordin som menade att EU, Västeuropa, dess politiker och allmänhet inte ger Öst- och Centraleuropas folk det erkännande och den förståelse de söker.

– I Förenta Staterna har alltid funnits en kamp mellan globalism och isolationism. USA som garantimakt för den globala världsordningen drar sig nu tillbaka och vill inte vara världssuverän längre.

– Var och en, varje land, måste därför se om sitt eget hus när det gäller säkerhet och ekonomiska intressen. Det nationella blir på så sätt mer legitimt och globalismen inte längre lika självklar, summerade den pensionerade professorn Svante Nordin sin lärda exposé.

I det efterföljande panelsamtalet instämde statsvetaren Katarina Barrling:

– Känslorna för det nationella har oftast varit undertryckta i Öst- och Centraleuropa, till exempel i Ungern. Det nationella har i dessa länder inte heller sammanfallit med staten, utan stått i motsatssatsning till staten:

– Vi glömmer lätt bort att ordet liberalism i många av dessa länder, som Ungern, hamnade i vanrykte efter öststatskommunismens fall genom rå ekonomisk nyliberalism och ekonomisk chockterapi.

Newmaninstitutets rektor Philip Geister och katolske prästen Thomas Idergard knöt vid flera tillfällen an till konferenstemat om det kristna hoppet:

– Hoppet kan ses som landet som inte är, ett med andra länder inte konkurrerande land att sträcka sig mot.

Riksdagsmannen och tidigare SVT-journalisten Lars Adaktusson (KD) menade att de kristnas viktiga roll i de fredliga omvälvningarna i Östeuropa mot den ateistiska kommunismen, lärde svenskarna att kyrkan och kristen tro är något mer än enbart gudstjänsten klockan 11 på söndagarna.

Berlinmurens, öststats- kommunismens och Sovjetunionens fall skedde, på det stora hela, mirakulöst nog, under fredliga former.

Rätt ska vara rätt om mänskliga rättigheter

Ledare Det talas mycket om mänskliga rättigheter i dag. Det är bra. FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna har precis firat 70 år, och de 30 punkter...