Åklagaren anförde att kvinnan visserligen tidigare kommit med en önskan om att dö, men vid andra tillfällen uttalat att hon ville leva vidare, skriver Respekt på sin webbplats.

Domstolen menade att i vissa särskilda fall av dödshjälp, exempelvis på patienter med svår demens som tidigare lämnat in en skriftlig begäran om dödshjälp, ska inte vården behöva bekräfta önskan att dö vid själva dödshjälpstillfället. Kvinnan hade den bekräftade diagnosen Alzheimers.

”Läkaren borde ha hört sig för hos kvinnan om hon fortfarande önskade få dödshjälp genom att diskutera det med henne”, menade åklagaren.

Respekt skriver att när domen förkunnades ”bröt applåder ut i rättssalen”. Domaren meddelade att läkaren frias och anses ha agerat rätt, eftersom kvinnan flera år tidigare bett om dödshjälp i stället för att hamna på vårdhem.

Många har dock reagerat starkt på hur vården hanterat fallet. Bland annat fick kvinnan ett slags lugnande medel i sitt kaffe och fick sedan hållas fast av anhöriga när läkaren injicerade en dödlig dos av läkemedel.

– När tillsynsmyndigheter och dödshjälpsförespråkare är så nära, lyser detta fall som en strålkastare på svagheten i skyddsåtgärder och granskningsförfaranden. Det är skrämmande för hela kulturen hur man ser på vården i livets slutskede i Nederländerna, säger Gordon Macdonald, ordförande för organisationen Care Not Killing till Catholic News Agency, om den uppseendeväckande händelsen i Nederländerna.

– Fallet avslöjar hotet som legalisering av dödshjälp utgör för individer och samhället som helhet, menar Andreas Thonhauser, talesperson för Alliance Defending Freedom International.

– När ett land tillåter dödshjälp, som i Nederländerna, finns det inget logiskt slut.

Enligt Respekt fick 6 126 personer dödshjälp i Nederländerna under förra året.