78,6 procent av eleverna som avslutade årskurs nio på en kristen skola förra vårterminen hade uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen. Det kan jämföras med siffran för hela riket, där 74,1 procent av eleverna hade uppnått kraven.
Statistiken är hämtad direkt från Skolverket och är sammanställd av Hans Gabre, skolutvecklare på Livets ords kristna skolor och styrelseledamot i Kristna friskolerådet. Den visar också att eleverna på de kristna skolorna i snitt hade högre betygspoäng än rikssnittet. Det genomsnittliga meritvärdet, beräknat på 17 betyg, var på de kristna skolorna 234 poäng, vilket är drygt tio poäng mer än rikssnittet.
– Vi har haft på känn att det går bra för de kristna skolorna, men nu har vi det svart på vitt, säger Hans Gabre.
Han påpekar att resultatet inte beror på några ”snälla glädjebetyg”. Sammanställningen visar nämligen hur väl elevernas betyg stämmer överens med resultatet på de nationella proven. På de kristna skolorna är det en mindre andel elever som har fått ett högre betyg jämfört med de nationella proven, än vad det är på både kommunala skolor och samtliga friskolor.
Hans Gabre påpekar också att de allra minsta kristna friskolorna – där det var färre än tio elever i årskurs nio – inte räknades in i sammanställningen.
– Hade vi räknat in dessa elever hade vi fått ett ännu bättre resultat, säger han.
Att eleverna på de kristna friskolorna skulle vara en homogen grupp avvisar han bestämt.
– Statistiken visar att det är en högre andel elever med utländsk bakgrund på de kristna friskolorna än på övriga skolor. Och vi har ingen ”elitintagning”, utan välkomnar alla, säger han.
Hur det går specifikt för eleverna med utländsk bakgrund är svårt att ge något generellt svar på, eftersom endast ett fåtal av skolorna för sådan statistik. Tittar man på de sju kristna skolor som gör det, kan man dock se att dessa elever har ett något bättre resultat än elever med utländsk bakgrund i kommunala skolor.
Detsamma gäller för de elever med utländsk bakgrund som går på andra friskolor.
Något annat som sammanställningen visar, är att de kristna friskolorna har en mindre skillnad mellan pojkars och flickors betygsresultat än rikssnittet. Vårterminen 2017 hade flickorna på de kristna friskolorna i snitt 20,4 mer i betygspoäng än pojkarna. Det kan jämföras med rikssnittet, där skillnaden var 32,8 poäng.
– Det talar för att vi har en bra skolprocess även för pojkar, säger Hans Gabre.
Den större, generella gruppen friskolor (skolor med enskild huvudman) uppvisar ännu högre resultat än just de kristna, om man ser till betygspoäng och andel elever som uppnår kunskapskraven i alla ämnen. Men Sven Magnusson, vice ordförande för Kristna friskolerådet, påpekar att en avgörande orsak är att de kristna skolorna har en lägre andel elever från högutbildade hem, samt fler elever med utländsk bakgrund, jämfört med den större gruppen friskolor.
Just föräldrarnas utbildningsnivå brukar nämligen anses vara den viktigaste faktorn för elevers studieresultat, säger Sven Magnusson.
– Jag tror därför att man kan säga att kristna skolor har extremt goda studieresultat.