Micael Grenholm är bloggare, aktivist och har en kandidatexamen i freds- och utvecklingsstudier och snart även en i teologi. Han har nyligen kommit ut med en bok tillsammans med Stefan Swärd om kristen syn på flyktingfrågan. Grenholm bär övertygelsen om att kristen tro också innebär öppenhet och generositet gentemot, och även kärlek till, flyktingen och invandraren.
Han ser öppna gränser som ett mål.
– Min vision är att de gränser vi har mellan länder ska ha samma funktion som på Bibelns tid. Att det ska vara mer kulturella och administrativa gränser där man inte ägnar sig så mycket åt landsförvisning och deportationer men där det finns lagar och regler för dem som är inom landet.
Men är detta realistiskt idag? Och vilka möjligheter har Sverige att hjälpa människor som kommer hit när det redan i dag finns signaler på att behövande inte får den hjälp de behöver i Sverige? Micael Grenholm talar om en begränsning som inte är verklig.
– Månaden innan Stefan Löfven sa att vi inte har kapacitet att ta emot lika många flyktingar så slogs det fast att Sverige har världens sjätte rikaste befolkning. Det är en imaginär kapacitetsbegränsning som alla europeiska länder talar om.
Att socialarbetare och poliser går på knäna och inte klarar sina uppdrag kan vara en verklighet, men det handlar snarare om hur man fördelar sina resurser, anser han.
– Det är inte imaginära problem men en imaginär kapacitetsbegränsning. Bara för att man är rik betyder inte det att man planerar bra eller kommer till rätt beslut. Men Sverige är inte i Jordaniens och Libanons situation där UNHCR går in och får hjälpa för att det inte finns pengar.
Även om Sverige skulle ha en mycket generös invandringspolitik så kvarstår det faktum att det finns fler lidande människor i behov av hjälp i andra delar av världen än här.
Finns det inte ett snett synsätt här, där moralisk godhet har blivit likställt med generöst flyktingmottagande?
– Jag är en varm anhängare av bistånd, det här är inte ett motsatsförhållande. De tidiga kristna framställer inte gåvor som något i motsats till gästfrihet. De uppmuntrar både till bistånd och gästfrihet.
Micael Grenholm menar att hans syn på den här frågan är den som man kan uttolka när man läser Bibeln.
– En princip som är tydlig i Bibeln är att man inte ska behandla invandrare och infödda olika, det är centralt. Invandraren ska inte förtryckas utan ska betraktas som infödd.
– Utifrån biblisk moral och någorlunda korrekt verklighetsuppfattning, kan man inte vända sig mot migration från fattiga, krisdrabbade länder till rika, stabila länder.
Micael Grenholm är starkt kritisk till Sverigedemokraterna.
– Vi säger inte i boken att man slutar vara kristen om man röstar på SD eller om man argumenterar mot att ta emot flyktingar, men man kanske inte är en bra kristen. Man har svårt att följa det Jesus säger i Bergspredikan till exempel. Det som avgör om man är kristen är om man tagit emot Jesus. Men vi tror inte på moralisk relativism, att man kan göra vad som helst och säga att det går att kombinera med kristen tro.
I den debatt som pågått den senaste tiden har respekterade teologer varit tydliga med att det inte går att fastslå en exakt kristen syn på flyktingmottagande och migrationspolitik utifrån Bibeln. Men Micael Grenholm tycker att personer som säger så har fel.
– Det är få områden där Gamla och Nya testamentet är så otroligt tydliga och i symbios. När det gäller hur vi ska behandla främlingar, flyktingar och fattiga är hela Bibeln väldigt konsekvent.
– Sedan skriver vi också att man inte kan få fram ett exakt politiskt program utifrån Bibeln. Men om vi har överflöd och resurser och kapacitet och ser människor lida nöd, då är det omoraliskt att säga att de inte får komma hit.
Det finns sannolikt många svenska kristna som gärna ser generöst flyktingmottagande men ändå vill se en reglerad invandring. Men Grenholm tycker att det är ett motsägelsefullt förhållningssätt.
– Då säger man att man ska ta emot vissa men inte alla. Det handlar om att deportera människor till krig, förtryck och förföljelse. Sådana utvisningar skulle man sällan själv vilja utsätta sig eller sina barn för. De flesta vill inte tvingas mot sin vilja till något som är farligt, så bara utifrån den gyllene regeln ("Allt vad ni vill att andra ska göra er, det ska ni göra dem") blir det fel.
Martin Kroon är professor i materialmekanik vid Malmö högskola och har en kandidatexamen i teologi från Uppsala universitet. Han har ett helt annat synsätt än Micael Grenholm på de här frågorna.
– Vi bör sträva efter stabila och trygga samhällen, där människors grundläggande rättigheter respekteras och tillgodoses, där syndens verkningar så långt som möjligt hålls i schack, och där evangeliet fritt kan predikas. När det gäller att hålla ondskan i schack spelar nationsgränser och reglerad migration en viktig roll. Så länge den gamla skapelsen består är det därför varken realistiskt eller eftersträvansvärt med helt öppna gränser och helt oreglerad migration.
Kroon vänder sig emot en hållning där man menar att det är möjligt att fullt ut realisera Guds rike, den ultimata utopin, redan här och nu i en värld präglad av synd och ondska. En sådan tanke bygger på ”ytlig och bristfällig teologisk reflektion”, menar han.
– Att tro att vi kan realisera gudsriket redan här och nu genom politiska reformer, baserade på biblisk etik, är problematiskt, då underskattar man syndafallets och ondskans makt.
Men borde inte vi som kristna göra just detta, söka förverkliga gudsriket?
– Inte utan vidare, vi har en etik riktad till församlingen i första hand, utifrån den kan vi hämta inspiration till den politik vi förespråkar. Men i samhället i stort krävs principer som är hållbara i en fallen värld.
Kroon tar som exempel etiken i Bergspredikan där Jesus talar om att vända andra kinden till, den kan inte ligga som grund för rättspolitiken i stort, menar han.
– Det skulle inte fungera.
Han tycker inte att det är konstigt eller fel att vi värnar de människor som står oss närmare. Men är inte det något Bibeln och Jesu exempel motsäger genom att uppmana till utgivande kärlek för alla människor?
– Jesus syftar på att vi ska möta människor i vår vardag med kärlek, den
ska inte begränsas till de närmaste. Men detta kan inte rakt av
översättas till krav på oreglerad migration i det globala perspektivet.
Han anser att det var en nödvändig åtgärd att i höstas strama åt flyktingpolitiken.
– Vi ska inte ha dåligt samvete, vi har hjälpt flest per capita i hela EU, att vi tvingar andra länder att ta större ansvar är inte osolidariskt.
Samtidigt menar han att Sverige nu måste välja väg. Antingen ska vi upprätthålla välfärdsstaten och ha en relativt låg nivå av invandring, eller så får vi montera ner välfärdssamhället, acceptera enklare jobb, enklare bostäder, lägre skattetryck och mindre åtagande för staten.
Själv förespråkar han det senare.
– Som kristen är det inget lätt val att välja bort en ambitiös välfärdsstat, men det skulle möjliggöra en generösare invandringspolitik.
När det gäller SD menar Kroon att man inte kan peka ut just det partiet som olämpligt för kristna.
– Sverigedemokraternas partiprogram av i dag och den praktiska politik de driver är på det hela taget förenliga med kristen tro. Däremot har SD ett mörkt förflutet med rötter i rasistiska rörelser. Partiet har också några företrädare med, som det framstår, tvivelaktiga värderingar och som därför inte inger något större förtroende.
– Utifrån ett kristet perspektiv kan allvarlig kritik riktas mot samtliga riksdagspartier. De flesta riksdagspartier har även en abortsyn och driver en familjepolitik som är högst problematisk ur ett kristet perspektiv.
Men borde det inte ändå vara otänkbart med SD som kristen, du nämner själv deras rötter och än i dag hör vi återkommande om rasistiska uttryck inom partiet?
– Det finns allvarliga förtroendeproblem kring SD och deras ledarskap. Men man kan inte peka ut SD som otänkbart för kristna och samtidigt inte säga något om till exempel Vänsterpartiet som har ett mörkt förflutet genom sina kopplingar till kommunismen, som varade till långt in på 1980-talet.
– I slutändan får vi som väljare ta ställning till om vi hyser förtroende för partiernas partiprogram, deras praktiska politik, och deras ledarskap.