Beskrivningen av förändringen av Marockos religiösa landskap, där de flesta invånarna är muslimer, kommer från tyska Deutsche Welle och dess franskspråkiga ungdoms- och kulturpodd Pulsations.
Enligt programledaren har inflödet av afrikanska kristna förändrat landskapet för såväl katolska som protestantiska kyrkor i Marocko. Som lyssnare tas vi med till den romersk-katolska Sankt Petrus-katedralen i Rabat, där vi får höra glad körsång till typisk afrikansk musik.
– Trots hälsokrisen kopplad till coronaviruset samlar mässan många människor här. Naturligtvis är bärandet av ansiktsmask obligatoriskt, tempen tas i entrén och desinficerande gel delas ut, beskriver programledaren med den glada körsången i bakgrunden.
Han konstaterar att majoriteten av dessa troende antingen är studenter eller migranter som kommit till Marocko från Afrika söder om Sahara i sökandet efter ett bättre liv eller på flykt från terrorism, våld och förtryck.
Dessa kristna afrikaner har fått en stor påverkan på praktiserandet av den kristna tron i Marocko, berättar kardinalen Cristóbal López.
– Det har förändrat allt. Ställen där det inte längre fanns några kristna gemenskaper har nu kommit tillbaka, säger López.
Han exemplifierar också med en församling i Kenitra, en stad som ligger några mil norr om Rabat nära kusten och som har flera hundra tusen invånare. Där har det genomsnittliga antalet mässdeltagare på söndagarna, enligt kardinalen, gått från ungefär 20 till fler än 120 personer.
– De flesta är universitetsstudenter från söder om Sahara. Dynamiken, atmosfären, sångerna, glädjen, allt det har blivit mycket bättre, säger han.
Enligt statsvetaren Mehdi Alioua, vid Rabats internationella universitet, förändrar också inflödet av kristna till Marocko det muslimska majoritetssamhällets syn på kristendomen. Till skillnad från de europeiska kristna kan de kristna från söder nämligen inte kopplas till vissa negativa historiska erfarenheter.
– De är kristna som aldrig har koloniserat oss, som aldrig har deltagit i någon massaker, som bara har kommit för att bo bland oss, för att studera eller för att fortsätta till Europa, men som inte lyckats fortsätta till Europa, säger statsvetaren.
Då de flesta av migranterna dessutom inte år så bemedlade, visar de också att man kan vara kristen och samtidigt vara mindre bemedlad eller till och med fattig, i kontrast till den tidigare bilden av kristna.
– Att vara kristen var länge synonymt med att vara dominant, mäktig och att vara en kolonisatör. Det var också att vara arrogant och att pådyvla vissa saker genom våld, konstaterar Mehdi Alioua.