Ni ska lära känna sanningen, och sanningen ska göra er fria.
Johannesevangeliet 8:32

Världen idag

Kristna i Irak: ”IS väntar bara på order”

Islamiska statens kalifat må vara besegrat, men terrororganisationens mentalitet lever kvar i Irak. Det säger flera kristna personer som Världen har träffat på plats i landet. – IS är fortfarande mitt ibland oss, säger en präst.

Nyheter · Publicerad 13:39, 22 nov 2019

Det är som om det vore begravning vid gate A7 på Istanbuls flygplats. De flesta resenärerna är svartklädda och tittar uppgivet framför sig. Stimmet och stojet från flygplatsens övriga delar har förbytts till tystnad, och när ett gäng västerlänningar glatt kliver in bland stolsraderna och börjar fotografera flygplan tittar några av de svartklädda upp med en min som tycks säga: ”Tänk om man kunde få vara så där obekymrat glad.”

När solen har gått ner och väskorna lastats in i Boeing-737:an reser sig resenärerna mödosamt upp och börjar köa för att gå in i planet. Novemberhelgen går mot sitt slut och snart är många av resenärerna antagligen tillbaka i sitt hemland, Irak.

Ett kurdiskt par som har släkt i Uppsala hamnar bredvid mig på flygplanet. När kvinnan förstår att jag är från Sverige börjar hon genast visa bilder på barnbarn, bröllopsfester och kurdiska kläder. Samtalet rör allt från persilje­odlingar till dans, men övergår snart i berättelser om halshuggningar, islamister och massavrättningar.

– Åk inte till Mosul, varnar hennes man.

– Det är inte säkert där.

De där orden ska komma att återkomma flera gånger under min vistelse i Irak: Det är inte säkert där.

På 80-talet stred Irak och Iran mot varandra i ett krig som jämförts med första världskriget. På 90-talet flög bomberna åter­igen över Irak, då en USA-ledd FN-allians ställde sig på Kuwaits sida i Gulfkriget. Knappt hade landet återhämtat sig innan en USA-ledd koalition 2003 invaderade Irak med förevändningen att befria landet och störta Saddam Hussein.

I kaoset under kriget, som varade till 2011, växte al-Qaidas Irakgren, som blev en grogrund då Islamiska staten bildades. År 2014 intog terrororganisationen stora landområden i Irak och utförde dåd så hemska att de knappt går att prata om.

Att resenärerna på 737:an mot Erbil ser uppgivna ut är kanske inte att undra på.

I en stad i norra Irak träffar jag 25-åriga Maryam*. Hon bodde tidigare i Mosul och fick redan före IS intåg utstå hot på grund av att hon är kristen.

– En dag när jag skulle åka buss till skolan exploderade två av skolbussarna som var bakom min, berättar hon.

Anledningen till att bussarna sprängdes var, enligt Maryam, att skolan de skulle till var kristen.

En tid därefter fick hon och hennes familj ett kuvert med två kulor i. Familjen såg det som ett dödshot och beslutade sig för att resa norrut.

”Vi kan alltid åka tillbaka”, resonerade de.

Någon tillbakafärd blev det dock inte tal om. Som bekant invaderade IS staden och höll den i ett järngrepp under ett par år. Efter ett utdraget slag är staden i dag befriad från IS, men den är helt förstörd och uppges vara i princip laglös.

– Tyvärr hann jag inte få med mig några fotoalbum, säger Maryam.

På gropiga asfaltsvägar bland får och granatäppelstånd tar en Toyota mig närmare IS forna territorium. I en by inte långt från gränsen träffar jag prästen Basil* som, med sitt team, hjälpt tusentals yazidiska och kristna personer på flykt från IS.

– Människor flydde över en natt, säger han, och visar på en karta hur IS inte bara intog Mosul, utan även byarna i en stor area runt omkring. 

Basil, som tidigare tjänstgjort i armén och då ibland kommit in på IS-krigares frekvens på sin walkie-talkie, är övertygad om att terrororganisationen inte är besegrad i realiteten.

– De är fortfarande mitt ibland oss. De är organiserade, de använder koder och de väntar bara på order, säger han.

Det är en uppfattning som delas av 40-åriga Layla*, som arbetar bland kyrkorna i norra Irak.

– Så fort IS får möjlighet kommer de göra något, säger hon.

Enligt Layla samlar de radikala muslimerna kraft i väntan på den där ordern. Samtidigt försöker de få fler att bli hängivna muslimer, menar hon. 

På färden genom det torra landskapet syns här och där kupoler i betong och påbörjade minareter.

– Det byggs moskéer överallt. De finansieras av länder som Turkiet och Saudiarabien, men också genom att lokalbefolkningen pressas till att bidra, berättar europén Tom*, som bott och arbetat i Irak under många år.

Han säger att många muslimska ledare genom predikningar påverkar moderata muslimer till att bli mer radikala.

– När IS kom tyckte många muslimer här att det var rätt att döda yazidierna, för de anses tillbe satan. ”Om vi läser Koranen ordentligt skulle vi alla vara som IS”, menade många, säger Tom.

Pastorn Karim* som är verksam i en stad i det kurdiska territoriet i Irak säger att hotet mot kristna i regionen inte kommer från myndigheterna, utan från lokalbefolkningen.

– IS besegrades, men deras mentalitet finns kvar. När vi predikar om Jesus avancerar de radikala muslimerna, säger han.

Karim berättar att många muslimer har kommit till tro på Jesus genom kyrkans arbete, och att dessa inte har en lätt situation. Många utsätts för dödshot och blir utfrysta av sina familjer.

När jag frågar hur Karim ser på sitt lands framtid skrattar han till och slår ut med armarna.

No hope, säger han, och påpekar att många kristna lämnar regionen samtidigt som radikala muslimer avancerar.

Det är dock inte bara islamism och stridigheter som gör att många kristna lämnar landet. I en by nära den turkiska gränsen berättar ett gäng väderbitna män att det är svårigheten att försörja sig som skapar huvudbry. Att äppelförsäljningen går dåligt och att bina i bikuporna flugit bort verkar vara ett större problem än att Turkiet bombar PKK i bergen precis intill.

Och samtidigt som många av de kristna i landet är uppgivna över den politiska situationen visar de att de sätter hopp till något större. Både Basil och Karim såväl som Maryam och Layla utstrålar en glädje som är svår att ta miste på.

– När man är med Gud behöver man inte vara rädd. Han fyller mig med frid, säger Layla.

Hon påpekar att många människor, i både Mellanöstern och väst, gör allt för att fylla det tomrum de upplever i sitt inre. För många irakier kan det innebära att söka lyckan utomlands, menar hon.

– Men jag vet många som har allt och ändå inte har frid i sitt inre. Hemligheten är att hitta den riktiga friden som finns hos Gud, säger hon.

På en klippa i en by inte långt från IS forna territorium står ett gigantiskt, vitt kors. Layla berättar att byborna satte upp detta mitt under IS-tiden och att det lyste nattetid så att IS-terroristerna inte skulle kunna undgå att se det.

– Byborna ville reta IS, säger hon.

*Namn och vissa andra detaljer gällande personerna är ändrade av säkerhetsskäl.

När IS kom tyckte många muslimer här att det var rätt att döda yazidierna, för de anses tillbe satan. ”Om vi läser Koranen ordentligt skulle vi alla vara som IS”, menade många.
IS besegrades, men deras mentalitet finns kvar. När vi predikar om Jesus avancerar de radikala muslimerna.
När man är med Gud behöver man inte vara rädd. Han fyller mig med frid.

75 år sedan Auschwitz befriades

Nyhetskommentar Nyhetskommentar. Av förklarliga skäl kommer världens uppmärksamhet under Förintelsens minnesdag måndagen den 27 januari ha ett särskilt fokus på förintelselägret...
Familjefrågan Jag har en väninna som jag upplever är snäll men som ibland kan säga förminskande saker till mig. Jag är rädd överlag att bli påhoppad, för att jag...

Utstött – men pånyttfödd

Missionsglimten Jag är helt omtumlad av mötet med Alamak! Hon är strax över tjugo år och bor i ett av Asiens tuffaste länder. I dag står hon utanför sin...
Senaste nytt
Mest lästa just nu
Familjefrågan Jag har en väninna som jag upplever är snäll men som ibland kan säga förminskande saker till mig. Jag är rädd överlag att bli påhoppad, för att jag...

Utstött – men pånyttfödd

Missionsglimten Jag är helt omtumlad av mötet med Alamak! Hon är strax över tjugo år och bor i ett av Asiens tuffaste länder. I dag står hon utanför sin...

Sälj inte ut evangeliet för det som är politiskt korrekt

Serie För kristenhetens del lever man i farlig omedvetenhet om sitt eget läge. Likt Esau har kyrkan sålt sin trovärdighet mot att få njuta acceptansens...