Om än min kropp och min själ tynar bort, så är Gud mitt hjärtas klippa och min del för evigt.
Psaltaren 73:26

Världen idag

Könsbyten ”experimentell behandling”

Vårdens villighet att hormonbehandla och operera unga kvinnor som vill bli män är ”en av de största skandalerna i den medicinska historien”. Det menar professor Christopher Gillberg, som förra veckan talade i riksdagen om den explosionsartade ökningen av antalet ungdomar som vill byta kön.

Nyheter · Publicerad 11:30, 24 maj 2019

Antalet barn och unga – framför allt unga flickor – som söker vård för att de upplever sig vara det motsatta könet har ökat explosionsartat de senaste åren. Exempelvis ökade antalet patienter till könsdysforiteamet på Akademiska sjukhuset i Uppsala med 80 procent under förra året.

Utvecklingen, som nyligen beskrevs i SVT:s Uppdrag granskning, är skälet till att stiftelsen ”Familjen först” arrangerade ett seminarium med professor Christopher Gillberg som huvudtalare förra onsdagen.

Han och en rad forskare vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset larmade i mars i en debattartikel om att barn med könsdysfori behandlas utan förankring i vetenskap, beprövad erfarenhet och ofta utan etisk granskning.

– Det som framför allt upprört oss är att Socialstyrelsens råd om behandling av könsdysfori saknar vetenskaplig grund, sade Christopher Gillberg i riksdagen.

– Det här är en helt experimentell behandling av en stor grupp ungdomar under 18 år som helt saknar vetenskapligt stöd.

I råden, som publicerades 2015, skriver Socialstyrelsen bland annat att vården bör erbjuda ungdomar pubertetsbromsande behandling också om könsdysforin endast är ”trolig”, och att beslut om behandling med könskonträra hormoner ska kunna tas så snart ungdomen anses tillräckligt mogen.

För kirurgiska ingrepp av underlivet är gränsen 18 år. Men till exempel bröst kan opereras bort tidigare.

Samtidigt medger myndigheten att det vetenskapliga underlaget för de flesta av rekommendationerna i kunskapsstödet är ”av låg eller mycket låg kvalitet”.

Christopher Gillberg anser heller inte att utredningarna av könsdysfori tar tillräcklig hänsyn till de andra förklaringar som kan ligga bakom en önskan om att byta kön.

Detta höll Maria, mamma tilll en flicka som vill ändra sitt kön, med om.

– Efter bara en handfull samtal skickas barnet till endokrinolog eller kirurg, som bara har att utföra behandlingen. Det finns ingen som har ett övergripnade ansvar och inget sammansatt team som följer upp vad som verkligen är bäst, sade Maria, som representerade ett nätverk av föräldrar.

Hennes egen 16-åriga dotter började definiera sig som pojke för två år sedan, i samband med att hon kände sig ensam och fann nya vänner genom internet.

– Det var några månader då hon inte hade några vänner och hängde mycket på internet. Där hittade hon en krets av äldre transsexuella som föreslog att hon kanske också var transsexuell, sade Maria.

Både Maria och andra i nätverket berättade i riksdagen om hur tonåringar i en del fall tvingat sig till utredning och behandling genom att hota med att ta sina liv, och att några föräldrar till och med mist vårdnaden av sina barn för att de ifrågasatt deras könsdysfori.

– Som förälder blir man snabbt väldigt, väldigt ensam, eftersom både samhället och vården stöttar barnet i dess nya identitet utan att ifrågasätta, sade en av föräldrarna.

Christopher Gillberg sade att han och andra kritiker sätter sitt hopp till Statens medicinsk-etiska råd (Smer), som nyligen uppmanade regeringen att stärka kunskapen om hur könsdysfori utreds och behandlas.

I uppdragen till tre myndigheter ingår också att ta reda på hur vanligt det är att barn eller unga som påbörjat behandling ångrar sig.

Det här är en helt experimentell behandling av en stor grupp ungdomar under 18 år som helt saknar vetenskapligt stöd.

Rätt ska vara rätt om mänskliga rättigheter

Ledare Det talas mycket om mänskliga rättigheter i dag. Det är bra. FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna har precis firat 70 år, och de 30 punkter...

Nytt projekt: Trampar på spannmål för ökad skörd

Forskare i Lund undersöker om spannmålsskörden kan bli större om grödorna trampas ner. På ett försöksfält utanför Lomma trampas sädesstråna...