Nyheter

Kan vi lita på källorna?

Foto: Lightstock
Foto: Lightstock

Vem var Jesus? Vem är han? Överensstämmer Jesusberättelsen med övriga historiska fakta? I den här artikelserien lyfter Boris Salo fram synpunkter på trovärdigheten i det nytestamentliga vittnesbördet om Jesus från Nasaret med tonvikt på det äldsta av de fyra evangelierna, Markusevangeliet.

Publicerad Uppdaterad

Jesusberättelsen (del 1/5) De skrivna dokumenten om Jesus liv, evangelierna, har vuxit fram ur en stark traderingstradition, som kan vara svår att förstå för oss i vår dataålder med dess tekniska möjligheter. När Jesus dog stod alltså hans lärjungar inte inför den hopplösa uppgiften att försöka börja komma ihåg vad han hade sagt. Ännu i vår tid finns kvarlevor av den här urgamla traderingskonsten. Det finns rabbiner, som kan stora delar av Gamla testamentet utantill och barn, som i muslimska mullaskolor lär sig koranens arabiska text utantill, en text de inte ens förstår.

Den pedagogiska principen på Jesus tid var en långtdriven memorering. Redan under Jesus egen livstid fanns memorerat stoff med Jesus ord och liknelser. När evangelisterna skrev ner sina Jesusberättelser behövde de inte börja från noll. Den här förvaltar- och traderingsuppgiften kommer också fram i ordet paradosis (1 Kor 15:1–3), som betyder att ta emot och föra vidare ett material man fått att förvalta. Ännu kring år 130 berättas det hur biskop Papias var mån om att få träffa personer som kände apostlarna och hade hört dem. En muntlig källa räknades som mera tillförlitig än skrivna dokument.

Men den tid kom när man var tvungen att ty sig till skrivna dokument. Så frågan är: Är de dokument vi har i dag äkta? Kanske har de förändrats? Ibland påstås också att man har hittat nya evangelier, som kyrkan sägs ha undanhållit. Den kristna kyrkan har dock från första början varit medveten om att det också finns andra skrifter som berättar om Jesus. De kanoniska skrifterna togs med på grund av sin inre tyngd. Frågeställningen gällde inte vilka som skulle uteslutas, utan vilka som skulle erkännas.

Vill du läsa vidare?

Teckna en prenumeration för att ta del av denna artikel och mer på varldenidag.se.

ERBJUDANDE!
Världen idag DIGITAL

2 månader för 10 kr!

KÖP

Världen idag
DIGITAL

129,-

kr/månad ​​​​​​

KÖP

Världen idag
HELG

159,-

kr/månad ​​​​​​

KÖP

Världen idag
PAPPER

189,-

kr/månad ​​​​​​

KÖP

Powered by Labrador CMS