Nu höjs allt fler röster för att flytta fokus bort från de tidigare vedertagna förklaringarna till ökningen av gängkriminalitet, skjutningar och sprängningar.

– Man måste sluta skylla allt på fattigdom och narkotika. Alla fattiga blir inte kriminella. Och det är inte bara narkotikahandel som leder till mord, det är mycket heder, machokultur och hämndmotiv.

Det säger Lise Tamm, tidigare chef för riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet på Åklagarmyndigheten, i en intervju med Dagens Nyheter. Hon påpekar att det går bra för majoriteten av alla ungdomar som växer upp i utsatta områden.

Ett liknande resonemang för den prisbelönta journalisten Diamant Salihu i SVT:s nya serie Stockholms gängkrig – bakom rubrikerna. Han berättar att morden och skjutningarna inte bara handlar om narkotika, utan även om hämnd och maktkamp. Det kan vara ”småsaker” som hur ett rånat byte ska fördelas eller en tvist om en flickvän som utlöser skjutningarna, framgår det av dokumentärserien.

Kriminologen och moderata riksdagsledamoten Fredrik Kärrholm pekar på värderingarnas betydelse för utvecklingen. Han skriver i en kulturdebattartikel i DN att det behövs en renässans för de värderingar som format svensk kultur, och tar upp karaktärsdrag som självbehärskning, laglydnad, tolerans, rationalitet, samförstånd och vänlighet.

”Vår moral påverkas mer än något annat av det lokalsamhälle vi tillhör och den kultur som där råder”, skriver han.

”Gangsterkulturen är aggressiv och konfliktsökande. Den präglas av hämndmentalitet och våldsromantik. Den rymmer inte bara ett polisförakt, utan ett ifrågasättande av hela statens legitimitet.”

En aspekt som ibland förs fram i debatten är att det är välbärgade personer som använder narkotika som driver på våldsspiralen genom att bekosta gängen och deras konflikter. Bland de som använder droger finns både välbeställda och socioekonomiskt svaga grupper.

En undersökning som Folkhälsomyndigheten presenterade 2021 pekar dock mot att det finns en övervikt av drogkonsumtion i den senare gruppen.

”Personer som använder narkotika har ofta lägre utbildning, lägre inkomst och står utanför arbetsmarknaden...”, skriver myndigheten.

Lise Tamm blev 2021 flyttad från sitt jobb som chef för riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet. Hon hade då gjort flera frispråkiga uttalanden som kritiserats.

2017 liknade hon Rinkeby vid en krigszon, ett uttalande som bland andra dåvarande rikspolischefen Dan Eliasson invände emot, rapporterar SVT. Omplaceringen, som väckte intern kritik, hade dock inget med Tamms uttalanden att göra, vidhöll hennes chef Thomas Häggström.

Lise Tamm arbetar numera som åklagare vid internationella brottsmålsdomstolen ICC i Haag.