Kom till mig, alla ni som arbetar och är tyngda av bördor, så ska jag ge er vila.
Matteus 11:28

Världen idag

I dag kan svensk grundlag ändras – journalister riskerar tystas

En stor majoritet av riksdagens ledamöter förväntas i dag, onsdag, säga ja till att ändra i grundlagen. Kritiker varnar för att lagförslaget kan leda till att granskande journalistik tystnar.

– Det är helt förkastligt, säger Krister Thelin som bland annat arbetat som domare inom FN.

När Världen idag söker ett antal politiker, för att höra hur de tänker rösta, är det ingen som svarar.

Nyheter · Publicerad 08:00, 16 nov 2022

Den 6 april röstade riksdagen ja till den så kallade spionlagen som kritiker menar skulle göra det svårare för medier att granska Sveriges internationella samarbeten. Sedan dess har lagförslaget, som sjösattes av den tidigare S-regeringen, legat vilande då en grundlagsändring kräver två riksdagsomröstningar med ett val emellan.

Inför riksdagens andra omröstning i frågan, som äger rum under onsdagen, har Konstitutionsutskottet rekommenderat riksdagen att säga ja. I tisdags berättade Världen idag att den nya lagen kan komma att tillämpas mot journalister som exempelvis granskar orsaken till passagerarfärjan Estonias förlisning hösten 1994.

Om lagförslaget klubbas igenom i riksdagen uppges det att Säpo kan komma att utreda reportrar som publicerar sekretessbelagda uppgifter som skadar Sveriges förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation. Kritiker reagerar inte minst mot att det är ytterst luddigt hur lagen ska tillämpas i praktiken.

– Det är helt förkastligt. Staten breder ut sig på ett område man borde hålla sig borta från, säger Krister Thelin, tidigare statssekreterare och domare på FN:s krigsförbrytartribunal, till Aftonbladet.

Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke anser att tankegångarna i lagförslaget påminner om maktutövningen under 1800-talet.

”Kungen kunde på mycket lösa grunder dra in utgivningsbeviset för tidningar om de bedömdes vådliga för säkerheten eller på annat sätt smädliga”, skriver Funcke i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

”Med ett Natomedlemskap bara månader bort och en ny lagstiftning på plats vid årsskiftet – vad kommer svenska journalister framöver kunna avslöja om Natoländer som Turkiet? Redan inför medlemskapet tassar makthavare ängsligt på tå för att inte störa Erdoğan”, skriver Aftonbladets kulturskribent Eric Rosén.

Även Expressens ledarredaktion är kritisk.

”Politikerna är på väg att inskränka tryckfriheten i Sverige. Men själva pratar de hellre om abortstriden i USA”, skriver tidningen.

Världen idag har sökt riksdagsledamöterna Mikael Oscarsson (KD), Jessica Stegrud (SD), Alexander Christiansson (SD) och Gulan Avci (L) för att fråga hur de tänker rösta. Ingen av ledamöterna har i skrivande stund besvarat intervjuförfrågan.

L, som tidigare varit tveksamt, har svängt över till ja-sidan.

– Omvärldsläget är kraftigt förändrat, säger partiledaren Johan Pehrson till TT.

I våras uttryckte L att lagförslaget var luddigt angående tillämpningen för grundlagsskyddat journalistiskt arbete.

– Vi har påpekat att vi gärna sett ett förtydligande. De som står bakom lagen har försäkrat att det inte kommer att tillämpas på fel sätt, och då litar jag på det. Men vi följer detta noga när det kommer på plats, säger Pehrson nu.

V säger nej till lagförslaget. Partiledaren Nooshi Dadgostar meddelar, via sin presskontakt, att hon inte har möjlighet till en intervju med Världen idag, men riktar i ett inlägg på Twitter kritik mot ja-sägare.

”I morgon röstar riksdagen om ändringar i grundlagen. Det innebär att journalister som avslöjar missförhållanden utomlands där Sverige deltar kan riskera upp till fyra års fängelse. Det är anmärkningsvärt att partierna som röstar igenom detta inte svarar på frågor om ändringen”, skriver Dadgostar.

Även MP kommer att rösta nej, uppger Expressen. M, SD, KD, C, S samt L förväntas rösta ja till lagförslaget, uppger flera medier.

Staten breder ut sig på ett område man borde hålla sig borta från.

Lagförslagen i korthet

• Att utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri kriminaliseras och förs in i brottsbalken.

• Att utlandsspioneri samt de former av obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift som har sin grund i utlandsspioneri även blir kriminaliserat som tryck- och yttrandefrihetsbrott.

• Begränsningar av rätten att meddela och anskaffa uppgifter för publicering i grundlagsskyddade medier.

Källa: Riksdagen

Guds kraft okänd för många

Ledare TV4:s succéserie ”Det okända” sändes i 25 säsonger mellan 2004 och 2019. Temat för serien var... torsdag 1/6 00:00

S-topp och M-politiker pausar politiken efter möte med Hamaskoppling

Politik. Riksdagsledamoten Jamal El-Haj (S) som kritiserats för sin medverkan vid en palestinsk konferens i... onsdag 31/5 22:00

Varför måste Jesus ta den vägen?

Bönekrönika Följ med mig till Johannes­evangeliet kapitel 4 och Jesu möte med en kvinna vid en brunn. ”Han... torsdag 1/6 00:00