Ingen är som du, Herre. Du är stor, och stort och mäktigt är ditt namn.
Jeremia 10:6

Världen idag

Globala FN-planen Agenda 2030 väcker oro

Hungern ska avskaffas, den extrema fattigdomen ska upphöra och aids ska utrotas. Det är några av målen i Agenda 2030, en FN-resolution som väcker oro hos många. – Man klär det i vackra ord, men jag är tillräckligt gammal för att veta att konsekvenserna blir något annat, säger företagsledaren och samhällsdebattören Lars Bern.

Nyheter · Publicerad 10:49, 28 nov 2018

Agenda 2030 beskrivs som ”en handlingsplan för människorna, planeten och vårt välstånd”. Samtliga 193 medlemsländer i FN har genom resolutionen från 2015 förbundit sig att arbeta för att uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar värld till år 2030.

Ingen fattigdom, ingen hunger, god utbildning för alla och rent vatten för alla är några av de 17 mål som resolutionen består av. Att avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt är ett exempel på agendans 169 delmål. Ett annat delmål är att utrota aids, tuberkulos och malaria.

Förutom fattigdomsbekämpning, mat- och vattenförsörjning, jämställdhet, utbildning och hälsa handlar målen om klimat, fred, miljö, konsumtion, energi, hållbarhet, jämlikhet, industri, ekonomi och arbete.

Trots dessa goda intentioner har flera läsare hört av sig till Världen idag och uttryckt oro över agendan. Tittar man runt i diskussionsforum och videoklipp på nätet kan man hitta samma skepsis. Människor menar att agendan banar väg för ett globalt styre. Läser man den 38 sidor långa agendan finner man inga konkreta ord om något sådant, men det finns vissa formuleringar som ger skeptikerna vatten på sin kvarn.

”Vi är fast beslutna att mobilisera de medel som krävs för att genomföra denna agenda genom ett återvitaliserat globalt partnerskap …” står det på sida 2.

”När vi inleder denna viktiga gemensamma resa utfäster vi oss att ingen kommer lämnas utanför”, står det på sida 3.

Det finns också formuleringar om att agendan är mer långtgående än tidigare resolutioner, att världens ledare ”aldrig tidigare” har gjort en liknande överenskommelse och att ”djärva och omdanande steg” krävs för att genomföra agendan.

Även i den svenska regeringens handlingsplan för agendan finns det vissa formuleringar som kan dra till sig skeptikernas blickar.

”Genomförandet innebär en successiv omställning av Sverige som modern och hållbar välfärdsstat, på hemmaplan och som del av det globala systemet”, står det bland annat.

En som är kritisk till agendan är författaren, samhällsdebattören och pensionerade företagsledaren Lars Bern.

– Jag är väldigt tveksam till strävan efter globala system. Jag tror att en sådan utveckling är väldigt olycklig, säger han till Världen idag.

Lars Bern är teknologie doktor, ledamot i Stiftelsen Svenska Dagbladet, före detta ledamot i Kungliga vetenskapsakademiens miljökommitté och har haft framträdande roller inom företag som Volvo och ABB. Han har även gjort sig känd för att ifrågasätta klimatforskning.

– Det går inte att inrätta demokratiska system annat än på nationalstatsnivå. Får vi globala styrsystem, som Agenda 2030 handlar om, så blir det en byråkrati som kommer att styra, och det blir inget bra samhälle, fortsätter han.

Men Agenda 2030 handlar ju om att bekämpa fattigdom, svält och miljöförstöringar – är inte det bra?

– Man klär det i massa vackra ord, men jag är tillräckligt gammal för att veta att konsekvenserna blir något annat, säger Bern.

Världen idag frågar vilka indikationer Lars Bern ser på att Agenda 2030 skulle innebära ett ”globalt styrsystem”, men får inget konkret svar.

Det handlar om hur agendans mål ska kunna genomföras, menar han. För att kunna verkställa målen måste man, enligt Bern, införa någon form av världsomfattande system.

– Detta skulle leda till fruktansvärda konflikter. Det räcker att titta på den polarisering vi ser i världen i dag för att förstå vilka motsättningar det skulle bli.

Det skulle dessutom bli värderingskonflikter mellan olika länder, menar han.

– De folkrikaste länderna kommer bestämma. För små länder som Sveriges vore det katastrof.

I förlängningen skulle det kunna bli krig, menar Lars Bern – en typ av inbördeskrig som motsättningarna mellan människor skapar.

Han tror dock inte att planerna i Agenda 30 kommer att lyckas.

– Vi ser ju redan i dag att det i hela västvärlden växer fram rörelser som ställer sig emot det här. Man kan tycka vad man vill om de här rörelserna, men de är en reaktion på strävan efter globaliserade styrsystem.

Enligt Lars Bern finns det ekonomiska intressen bakom denna globalism.

– Jag har ju själv arbetat på stora börsnoterade företag, så jag vet hur det fungerar. Vi satt och pratade om vad som var bra för våra företag för att de skulle kunna växa och bli mer lönsamma. Det innebar att ta bort alla gränser och nationella lagar och i stället inrätta internationella bestämmelser.

Detta leder, enligt Bern, till att det blir så stor konkurrens om jobben att lönerna pressas ner och fackföreningar blir meningslösa.

– Det vi ser i dag är att den ökande globalismen skapar en stor ojämlikhet i fördelningen av välståndet. Oxfam visade att 2017 tillföll 82 procent av den ekonomiska tillväxten bara 1 procent av människorna, det är en av globalismens konsekvenser – koncentration av rikedom till ett litet fåtal.

Varför svenskarna generellt sett är positiva till överstatliga och globala system, som EU och FN, tycker han är svårt att svara på.

– Vi vill gärna tro att vi är en humanitär stormakt och att lilla Sverige med tio miljoner invånare kan sätta sin prägel på resten av världen. Det kommer vi inte kunna. Vår röst väger väldigt lätt även i EU. Vår statsminister åker ner och försöker påverka, men det är ju fullständigt uppenbart att de inte bryr sig om vad han säger. Vi är väldigt naiva.

Lars Bern anser att medierna även har påverkat svenskarnas synsätt.

– De är otroligt ensidiga.

Är du orolig för framtiden?

– Tja, jag är 77 år. Jag har inte så mycket framtid. Men jag är orolig för mina barn och barnbarn. Vi ser ju tecken på att vi går mot en väldigt orolig värld med starka motsättningar mellan människor.

Hur Sverige ska arbeta för att uppnå målen i Agenda 2030 ansvarar en regeringsutsedd delegation för.

– Det arbetas på oerhört många håll i Sverige. Myndigheter, kommuner, regioner och näringsliv arbetar med Agenda 2030 från sina respektive perspektiv, säger Katarina Sundberg, kanslichef för delegationen.

Enligt Katarina Sundberg är Agenda 2030 inte juridiskt bindande. Däremot har Sverige, tillsammans med övriga länder, åtagit sig att arbeta för att försöka uppnå målen.

Kan politiker komma att ta beslut om lagändringar på grund av agendan?

– Ja, absolut. Det bör ske. Det skulle till exempel kunna gälla lagar för ökad hållbarhet eller ökad jämställdhet.

Någon risk att det svenska självbestämmandet skulle hotas på grund av agendan ser dock inte Katarina Sundberg.

– Nej, det kan jag inte se. Länderna bestämmer själva på vilket sätt man ska arbeta för att uppnå målen. Som jag nämnde tidigare är agendan en resolution och inte ett legalt instrument.

Att FN skulle få ett allt starkare inflytande över Sverige tillbakavisar hon bestämt.

– Jag kan inte se att det är någon risk. Sverige har snarare en tradition av att vara pådrivande i FN för att nå längre i det globala arbetet. Sverige är pådrivande i många frågor kring exempelvis klimat, miljö och jämställdhet.

Är Agenda 2030 en väg mot en mer global värld?

– Jag skulle säga att agendan är ett svar på att vi befinner oss i en global värld. Den är ett verktyg för att hantera den globala utmaningen.

Jag är väldigt tveksam till strävan efter globala system. Jag tror att en sådan utveckling är väldigt olycklig.

De 17 målen i Agenda 2030 gäller:

Ingen fattigdom

Ingen hunger

God hälsa och välbefinnande

God utbildning för alla

Jämställdhet

Rent vatten och sanitet för alla

Hållbar energi för alla

Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt

Hållbar industri, innovationer och infrastruktur

Minska ojämlikhet

Hållbara städer och samhällen

Hållbar konsumsion och produktion

Bekämpa klimatförändringarna

Hav och marina resurser

Ekosystem och biologisk mångfald

Fredliga och inkluderande samhällen

Genomförande och partnerskap

Läkare på Irland spjärnar emot beslut om fri abort

Folkomröstning. Många läkare på Irland meddelar nu att de inte tänker utföra aborter och vissa vill inte ens hänvisa kvinnor till andra läkare som kan avbryta en...

Oansvarigt att inte vaccinera mot mässling

Ledare En dödlig sjukdom För ganska precis ett år sedan kom ett larm från vårdcentralen Nötkärnan i Bergsjön. Ett av de första fallen i modern tid av mässling hade...