– Skulle vi komma upp i 15 eller 16 mandat i stället för 12 så får vi ordinarie platser i kyrkostyrelsen och självskrivna platser i utskotten, säger Bertil Murray, som leder partiets grupp i kyrkomötet.

Det skulle ge oss en betydligt gedignare plattform att jobba utifrån. 

Att nomineringsgruppen har fler lokala grupper än inför förra kyrkovalet tror han kommer gynna dem i valet.

– Många väljer att rösta på samma beteckning i alla tre valen, och finns man då inte representerad lokalt så är det till nackdel i alla över lag. Så jag är hoppfull, säger Bertil Murray.

Hotet mot de mindre nomineringsgrupperna ser han framför allt i en ökande politisk polarisering.

– Att Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna utmålar varandra som huvudfiender i kyrkovalet är både förödande och förnedrande för Svenska kyrkan, säger han.

– Det gör kyrkan till spelplan för ett partipolitiskt spel som inte alls hör hemma i det här sammanhanget, och kan i sämsta fall göra att många kliver fram och röstar just på någon av de här grupperna, vilket gör det svårt för en grupp som vår att hävda oss.

Ett sätt för Frimodig kyrka att hävda sig, trots sitt begränsade antal mandat, har varit att lägga många motioner, och att delta aktivt i debatterna på kyrkomötet. 

– Det retar en del i de större grupperna, som menar att vi lägger beslag på all samtalstid och debattid. Men det är lätt att säga om man gjort upp i förväg om hur omröstningen ska sluta. Ingår man inte i de uppgörelserna så är det desto viktigare att ge en röst åt ett annat sätt att tänka, säger Bertil Murray.

En fråga som följt Frimodig kyrka sedan de kom med i kyrkomötet för tolv år sedan, handlar om evangelisation och förmedling av den kristna tron. Bland annat vill nomineringsgruppen prioritera undervisning i den kristna tron inte bara för barn och ungdomar, utan även för anställda och förtroendevalda.

– Förutsättningarna för Svenska kyrkan är mycket annorlunda i dag, jämfört med före 2000. Det finns ingen självklarhet i hur tron förs vidare till nya generationer, och det finns en stor grupp vuxna medlemmar som inte har någon kunskap alls om kristen tro och heller inte någon erfarenhet av att leva i en kristen gemenskap, säger Bertil Murray.

– Samtidigt vet vi att det finns enskilda församlingar som på ett fantastiskt och föredömligt sätt jobbar med att få in nya människor, både invandrade och andra svenskar. Vi önskar en mycket större frimodighet och hängivenhet när det gäller att nå vidare med evangeliet och få människor att komma till en levande tro. 

En levande tro förutsätter gudstjänster som uttrycker kyrkans teologi – en annan fråga som är viktig för Frimodig kyrka inför kyrkovalet. Nomineringsgruppen har även laddat inför kyrkomötet med ett stort antal motioner om förslaget till en ny kyrkohandbok. 

– Alltför mycket i de texter som föreslagits är av dagsländekaraktär, när ett liturgiskt språk kräver formuleringar som ska läsas söndag efter söndag, i alla fall i några decennier, säger Bertil Murray.

– Men ännu allvarligare är det när böner och texter avspeglar en otydlig eller felaktig teologi.

Frimodig kyrka sticker inte under stol med att man hör till den mer konservativa falangen inom Svenska kyrkan, som inte bara vill ha mer av Jesus och Bibeln, utan också ser äktenskapet som en förening mellan en kvinna och en man.

Fortsatt samvetsfrihet för kyrkans präster på den punkten, liksom i ämbetsfrågan, ser nomineringsgruppen som en förutsättning för att Svenska kyrkan inte ska splittras utan gå stärkt ur sina inre slitningar.

För att bidra till ett inomkyrkligt helande vill Frimodig kyrka se både en kriskommission och en försoningskommission. 

– Om det är möjligt att trots djupa motsättningar i ett samhälle försonas i ett land som Sydafrika, så måste det vara möjligt i en kyrka som Svenska kyrkan, säger Bertil Murray.

– Vi anser att det vore otroligt angeläget att slå in på en sådan väg, fast det finns så mycket sår och aggressioner.

En fördel, som han ser det, är att krismedvetenheten ökat inom kyrkan.

– Den har varit låg och kommit motvilligt och sent; men i dag inser man ändå att kyrkan står inför stora utmaningar, inte bara rent statistiskt utan också som en följd av vad man kan kalla kyrkans egen sekularisering, säger Bertil Murray.

– Vad erbjuder vi människor som längtar och skulle kunna hitta en tro i sina liv? Vad har vi att ge dem? Ska man kunna arbeta med en sådan fråga på ett djupgående och seriöst sätt så måste olika grupper inom kyrkan bjudas in till samtalet.