Forskare efterlyser bot mot andlig ohälsa

STOCKHOLM I dag, fredag, lägger religionspsykologen Cecilia Melder fram en avhandling om existentiell folkhälsovård vid Uppsala universitet.
– Många saknar i dag köl i livet. Det är där som den existentiella hälsodimensionen kommer in, säger hon.

Det har varit en hektisk vecka för Cecilia Melder och när Världen idag träffar henne dagen före avhandlingen "Vilsenhetens epidemiologi – en religionspsykologisk studie i existentiell folkhälsa" ska läggas fram, början hon se ljuset i tunneln.
Hennes forskning handlar om det hon kallar för en existentiell hälsodimension som beskriver hur en människa mår andligt.
– Många i vårt moderna sekulariserade samhälle lider av existentiell ohälsa, vilket i förlängningen leder till att vi mår sämre, säger hon.
Som grund för sina slutsatser har Cecilia Melder gjort enkätundersökningar och intervjuer som berör mening och meningsskapande handlingar.

Flera av dem som deltog i undersökningen vittnade om att de haft en fungerande existentiell hälsa som barn.
– Många vände sig exempelvis till en gud om de skadade sig eller mådde dåligt och upplevde då att det hjälpte, men som vuxna hade de fått en sämre existentiell hälsa, vilket gjorde att fysisk och psykisk ohälsa upplevdes svårare.
Hon ser det som att många människor i dag saknar köl i livet, med följd att de lätt kastas hit och dit.
– Men att livet kan vara svårt ibland är inget nytt, det var det även för hundra år sedan. Det som skiljer i dag är att vi saknar en mening i livet som balanserar upp alla livets kastvindar – utan den blir det ingen riktig tyngdpunkt, säger hon.
Är det radikalt i dagens samhälle att som forskare konstatera att alla människor har ett existentiellt behov?
– Ja, det tror jag absolut. Människor som lever i en sekulariserad kontext där man kanske inte går till en kyrka behöver också hitta hopp och framtidstro. Det är tydligt att man har behov av att vända och vrida på sin egen livstolkning.
Cecilia Melder jämför den existentiella hälsan med kondition som måste underhållas.
– Gör man inte det blir sökandet akut när något händer. Därför måste man bygga upp en grundkondition. För de som har en god existentiell kondition upplever sig må bättre och när de blir sjuka har de bättre förutsättningar att hantera det, säger hon.

För att råda bot på en ökad existentiell ohälsa i takt med att sekulariseringen brer ut sig, föreslår Cecilia Melder i sin avhandling att samhället utvecklar en icke-religiös bunden insats som hjälper människor utveckla en existentiell grund att stå på.
– Sjuka skulle kunna erbjudas ett behandlingsprogram för att utveckla verktyg att bemästra livet. Därefter kan effekterna på den existentiella hälsodimensionen studeras. Frågan är inte om det går, utan vem som ska göra det, säger hon.

Erik Lundström
erik.lundstrom@varldenidag.se