Sedan sommaren 2020 har priset på en liter 95-oktanig bensin stigit med mer än 30 procent. En förklaring är coronapandemin som ledde till att efterfrågan på olja störtdök globalt och att priset på bensin följde efter. När världen nu börjar återgå till det normala har kurvan vänt kraftigt åt andra hållet och råvarupriserna har stigit snabbt.
En annan faktor är en generell energikris i Asien. Det råder kol- och gasbrist i flera länder vilket gör att det eldas mer med olja för att producera el, rapporterade SVT nyligen.
Men prisökningen är också en konsekvens av medvetna politiska beslut. 2018 infördes en så kallad reduktionsplikt i Sverige. Det innebär att bränsledistributörerna måste blanda bensin och diesel med biodrivmedel.
Den 1 augusti i år infördes E10 som den nya standardbensinen på marknaden, vilket innebar att inblandningen av etanol i drivmedlen ökade. Då höjdes reduktionsplikten från 4,2 procent till 6 procent för bensin och från 21 till 26 procent för diesel, skriver Ny Teknik.
Det här får två effekter: dels blir drivmedel dyrare eftersom det biodrivmedel som blandas i just nu kostar mer än bensin och diesel. Och dels kan bränslets effektivitet påverkas negativt av blandningen.
Redan i januari 2022 höjs reduktionsplikten på nytt, då till 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för diesel. Regeringen har sedan aviserat att ökningen av biodrivmedel ska fortsätta med årliga höjningar till 2030. Då ska reduktionsplikten för bensin vara hela 28 procent och för diesel 66 procent.
En beräkning från regeringen gör gällande att priserna för konsumenten skulle öka med 3,6–5,4 kronor per liter för diesel och 1,9–2,9 kronor per liter för bensin till 2030. Då räknas dock inte bensinskatten eller andra möjliga faktorer till ökade kostnader med.
Man understryker dock att det finns en stor osäkerhet kring hur mycket priserna kommer att öka.
Den nuvarande andelen av biodrivmedel klarar den absoluta majoriteten av fordonsflottan. Men i takt med att reduktionsplikten trappas upp väntas fler och fler bilmodeller få problem.
De bränslebolag som inte uppnår reduktionsplikten kommer att få straffavgifter.
Reduktionsplikten och bensinskatten motiveras enligt regeringen av målet att sänka utsläppen för klimatets skull.