Regeringen föreslår att det nuvarande stödet till trossamfunden ligger fast. Sedan tidigare har man avvisat den förra regeringens planer på att införa särskilda demokrativillkor.
”Trossamfunden och dess utövare är en omistlig del av det civila samhället och bidrar till att hålla det demokratiska samtalet levande och ger med sin omfattande verksamhet stöd och hjälp i olika avseenden till såväl sina medlemmar och betjänade som till samhället i stort”, står det i budgeten.
Enligt regeringen ska arbetet mot antisemitism prioriteras, och som Världen idag berättat tidigare ska en utredning se över förbud mot utländsk finansiering av trossamfund med kopplingar till islamism och extremism.
När det gäller biståndspolitiken väntar förändringar.
”Biståndspolitiken ska fokuseras för att utgöra ett verktyg för att motverka irreguljär migration, öka andelen som återvänder till sina ursprungsländer och bidra till ett effektivt arbete för frivillig återvandring”, kan man läsa i budgetunderlaget, där det flera gånger upprepas att biståndet är att betrakta som ett verktyg.
”Regeringen avser att villkora delar av biståndet i syfte att se till att mottagarländer tar ansvar för sina medborgare i frågor som berör återvändande”, skriver man.
Men när det gäller det stora stödet till abortverksamhet i biståndsländer verkar den förra regeringens linje ligga fast.
”Regeringen konstaterar med oro att arbete för ökad tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, preventivmedel och säker abortvård, har mött ökat motstånd under 2021 …”, kan man läsa.
En helt ny post gäller motverkande av ofrivillig ensamhet bland äldre. Regeringen föreslår att 145 miljoner kronor tillförs detta ändamål under 2023 och beräknar att 100 miljoner kronor sedan tillförs årligen.
I valrörelsen var public service-bolagens ställning omdebatterad och från flera partier i regeringsunderlaget till höger kom med förslag om att banta SVT, SR och UR. Av detta syns dock inte mycket i budgeten.
”Public service-mediernas oberoende ska bestå och dess långsiktiga finansiering vidmakthållas”, står det i budgeten.
Man tillägger visserligen att i ett ”delvis nytt medielandskap behöver public service-verksamheten utvecklas, som en del av den demokratiska infrastrukturen”, men anser att detta ska vara inriktningen först inför den kommande tillståndsperioden, som gäller 2026–2033.
Förra gången Kristdemokraterna satt i regeringen lyckades man få igenom vårdnadsbidraget som innebar ekonomisk ersättning för de föräldrar som valde att vara hemma med sina barn i stället för att sätta dem på förskola tidigt.
Men det är inget som KD drivit denna gång. Ebba Busch sade till Världen idag redan i valrörelsen att valfrihet i barnomsorgen inte var en prioriterad fråga för partiet i nuläget.
I budgeten finns inget om att minska kvoteringen av föräldraförsäkringen eller att underlätta för familjer som vill vänta med förskola för de minsta barnen. Man vill dock öka möjligheter att använda föräldrapenningen flexibelt ”i syfte att stärka valfriheten och för att öka förutsättningarna att kombinera familjeliv och högt arbetskraftsdeltagande”.