I mitten av april rapporterade SVT om att sjukvårdspersonal i Stockholm larmade om att patienter prioriterades bort, trots att det fanns lediga platser.
”Vi har vid upprepade tillfällen upplevt att de patienter som bedöms kunna behöva respiratorvård under lång tid (till exempel ett par veckor), nekas intensivvård med argumentet att en yngre patient med bättre prognos kan komma att behöva platsen om några dagar, när intensivvårdsplatserna i regionen tar slut”, står det i ett av tipsen som SVT har tagit del av.
Larmen uppges ha kommit från flera sjukhus i regionen, bland annat från Karolinska universitetssjukhuset.
Med anledning av uppgifterna beslutade Ivo, Inspektionen för vård och omsorg, att göra en tillsyn på Karolinska. Sjukhusets chefläkare Filippa Nyberg skrev till SVT att hon välkomnade tillsynen, men hon tillbakavisade samtidigt kritiken.
“Karolinska Universitetssjukhuset ger vård baserad på medicinska bedömningar, oavsett patientgrupp”, skrev hon.
En vecka tidigare avslöjade Dagens Nyheter att ett dokument gällande hur läkare ska prioritera patienter under coronapandemin skickats ut till chefer på Karolinska. I dokumentet står det bland annat att personer med biologisk ålder över 80, biologisk ålder 70–80 och svikt i två eller fler organ och personer med biologisk ålder 60–70 med svikt i tre eller fler organ inte ska ges intensivvård.
Efter att många reagerat på direktiven kom Socialstyrelsen med riktlinjer som gjorde gällande att ingen skulle bedömas efter sin ålder utan efter en förväntad återstående livslängd, uppger SVT.
Till publice service-bolaget säger Björn Eriksson, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Stockholm, att sjukvården endast ska göra prioriteringar ifall intensivvårdsplatserna är slut, vilket inte varit fallet. Trots detta visar SVT:s granskning att antalet äldre coronapatienter har minskat kraftigt inom regionens intensivvård sedan riktlinjerna kom.
– Tillståndet blev upptrissat. Man tänkte hårdare på vem som klarar av intensivvård och transport. Indirekt blir det en sorts åldersselektering, säger en läkare till SVT.
Alf Svensson skräder inte orden när han får frågan hur han tycker att Sverige hanterat coronapandemin.
– Det är dåligt skött, men det är inte förvånande. I grund och botten handlar det om samhällets inställning till åldrandet, säger han.
Den forne KD-ledaren menar att man gör det för enkelt för sig om man endast låter strategin handla om skyddsutrustning, kompetens och besöksförbud. Han vidhåller att frågan går djupare än så och att det handlar om att vi värderar människor utifrån vad de gör och inte utifrån vilka de är.
– Förr värderade man erfarenhet och vishet högre än i dag, säger han och menar att vi därmed hade en högre syn på äldre.
Vad skulle regeringen ha gjort rent konkret?
– Man skulle stängt möjligheten för besök tidigare, man skulle inte ha en mängd olika personer som arbetar inom äldreomsorgen och man skulle ha coronatestat både de äldre och personalen, säger han.
Frågan om ifall de äldre har fått den vård som de är i behov av tycker han inte att han är rätt person att svara på.
– Men det kan väl inte vara så svårt att få in syrgas på äldreboenden? säger han.
Enligt Alf Svensson är det hela en etisk fråga.
– Man kommer ”långt bak i kön” när man är äldre. Det är inte rimligt. Livet är heligt från början till slut, säger han.
Alf Svensson påpekar att vi är ett rikt land som borde kunde ge adekvat vård till alla oavsett ålder och samhällsnytta.
– Börjar man med ålder så ligger det nära till hands att man sedan börjar prioritera utifrån förmåga att göra insatser eller den intellektuella kapaciteten. Det är en livsfarlig, och absolut oacceptabel, etisk hållning.