Alarmerande låga födelsetal – effekter av aborter, ensamhet och pandemi ska undersökas

För att befolkningen ska öka i ett land över tid behöver födelsetalet ligga på minst 2,1 barn per kvinna. Förra året låg detta tal på 1,43 i Sverige, vilket är den lägsta siffran sedan mätningarna började 1751. 

I tisdags larmade regeringen om utvecklingen och meddelade att man tillsätter en stor utredning för att ta reda på varför det ser ut som det gör.

– Vi behöver fundera på vilket samhälle vi har när vi har så låga födelsetal, sade socialminister Jakob Forssmed (KD).

Den som kommer att leda utredningen är Åsa Hansson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet. I en intervju med Världen idag berättar hon hur hon ser på arbetet. 

– Det är ett hedrande, stort och viktigt uppdrag. Hela västvärlden har minskande födelsetal och jag tror det finns många bakomliggande faktorer, säger hon. 

Hon påpekar dock att hon inte vill föregå utredningen. 

Syftet med utredningen är att identifiera de hinder som gör att färre unga vuxna väljer att bilda familj och föreslå konkreta åtgärder för ett mer familjevänligt samhälle. 

– Det är individens beslut att bilda familj och det ska staten inte lägga sig i, men finns det hinder ska vi identifiera dessa och komma med åtgärder, säger Hansson.

Tittar man på faktiska siffror kan man se att det föddes 98 451 barn i Sverige förra året, vilket är en minskning med 1 600 barn jämfört med året före. 

Samtidigt som allt färre väljer att föda barn i Sverige är antalet aborter i landet fortfarande högt; omkring 35 000 aborteras varje år. 

Hur ser du på de höga aborttalen och hur påverkar de demografin långsiktigt?

– Även aborttalen kommer att tittas på, lovar Hansson. 

Svante Karlsson, docent i kulturgeografi, säger till Världen idag att de höga aborttalen kan spela in i demografiutvecklingen över tid. Samtidigt poängterar han att en strikt lagstiftning kan göra folk avhållsamma.

Enligt Socialstyrelsens siffror är andelen aborter störst bland ensamstående kvinnor, vilket antyder att relationers instabilitet kan spela in vid beslut om att avbryta en graviditet. Hur stabil en relation är kan även påverka viljan att försöka bli gravid. 

Åsa Hansson är tydlig med att relationernas tillstånd kommer att vara en nyckelfråga i utredningen.

– Vi behöver förstå hur relationer formas, var de brister och varför de allt mer sällan leder till barn.

Ett land som redan tagit detta steg är Finland, där barnafödandet nu är lägst i Norden. En ny utredning ledd av professorn Anna Rotkirch innehåller 50 konkreta förslag som lämnats över till den finska regeringen för att utvecklingen ska kunna vändas där.

– Tidigare under historien har ekonomiska faktorer kunnat förklara människors beslut om att skaffa barn, men nu är det något helt nytt som har hänt, säger hon till SVT.

Hon pekar i stället på att många inte blir föräldrar för att de helt enkelt inte hittar en varaktig partner.

Ytterligare en aspekt som de svenska utredarna kan komma att titta på är coronapandemin. I slutet av pandemin, efter massvaccinationen, föll barnafödandet i både Sverige och många andra länder i västvärlden. Olika orsaker till detta diskuterades – en teori var att vaccinet hade påverkat fertiliteten, en annan teori var att människor inte längre hade tid att skaffa barn när nedstängningarna var över. 

Tror du att pandemin och vaccinationerna kan ha haft inverkan på födelsetalen?

– Allt som är relevant och viktigt kommer att belysas, svarar Åsa Hansson. 

Hon understryker att arbetet just har börjat.

– Det är jag som utreder och så har jag bred kompetens och hjälp i referensgruppen. Hur vi kommer arbeta återkommer vi till.