Finanskris. Bolånekris. Recession. Krisorden har inte räckt till det senaste halvåret.
Orosmolnen har även dragit in över Sverige även om de enligt finansministern inte är lika mörka här.

Alla som försöker säga något om utvecklingen både för Sveriges och världens ekonomi fastnar snabbt i problemen med USA-ekonomin. Vad är det som händer på Wall Street och i New Yorks finanskvarter?
En av dem som bäst har överblick är Sveriges egen "Mr Wall Street", finansjournalisten Bengt Göransson.
Vi har sett honom under flera år rapportera för SVT. Numera rapporterar han dagligen för TV8 och DI-tv.
– Girigheten har styrt de senaste sju åren med påhitt, säger han om USA:s ekonomi.
Det låter först som om han hade fastnat i gammal 68-retorik. Men jag förstår snabbt att det inte alls handlar om det, utan i stället en kallt realistisk analys över utvecklingen i finansvärlden på Wall Street, fortfarande världens ekonomiska centrum.
– När jag sitter på tunnelbanan in till finanskvarteren ser jag alltför många nyutexaminerade, kostymklädda Harwardyngligar med alldeles för lite erfarenhet av livet, suckar Bengt Göransson, 62 år.

Han menar på fullt allvar (och utan gubbavundsjuka), att det gamla skällsordet "finansvalpar" har fått ansikten och att många av de senaste årens ekonomiska konstruktioner är exempel på det han kallar påhitt för att enbart berika ett fåtal.
– De här unga ekonomerna har ingen lojalitet mot andra än sig själva och sin egen girighet, säger han. Effekten blir att all långsiktighet i börshandeln försvinner.
Till och med i dagens turbulens manar Bengt Göransson till lugn.
– Om inte börsen har gått upp om fem år lovar jag att bjuda alla som läser det här på fika på Bulls Bar här på Manhattan.
Han skämtar inte, men menar att det måste ske något med förtroendet för börshandeln. Det förtroendet handlar om psykologi och ledarskap, enligt Bengt Göransson.
– Börsens upp- och nergångar är i hög grad ett psykologiskt spel. Samtidigt kan man se de dubbla budskapen, menar han och exemplifierar med köerna utanför lyxvaruhusen samtidigt med krisrapporterna.
– Det är en kris på allvar, menar ändå Bengt Göransson. Men han varnar för att den kan vara självuppfyllande. Då blir bristen på ledarskap och en realistisk optimism så mycket tydligare.

Bengt Göransson tar som exempel förre chefen för den amerikanska centralbanken Fed, Alan Greenspan. Nyligen hörde han Greenspan tala om "42 procents risk för recession i USA". (Recession är när ekonomi och tillväxt går minus.)
– Det är typiskt för klimatet just nu, säger Göransson. Greenspan skulle lika gärna kunnat tala om att det är 58 procents chans till en fortsatt ekonomisk tillväxt. I stället spädde han på oron.
– Det handlar om att ledarna måste börja tala optimistiskt om framtiden, säger Bengt Göransson, även om han menar att framtiden är ett spel.
För USA betyder det att man nu måste börja tro på framtidens produkter.
– Bilindustrin backar, arbetslösheten ökar, men det finns gott om folk i USA som ser nya möjligheter.
– USA måste börja tillverka produkter som kan bära timpenning på 23 dollar i stället för Kinas tre dollar per timme. Vad det betyder för svenska Ford och GM är ovisst.

Vad som sker i USA har däremot fortfarande den allra största betydelse för hela världen även om vi ibland talar om att både Kinas och EUs ekonomier håller på att ta över USA:s roll.
– Det där snacket om Kina och EU är helt fel, säger Bengt Göransson. USA är särklassigt starkast och det är här den verkliga världshandeln sker, menar han.
Som ett exempel nämner han de informella träffarna på baren mitt emot börshuset på Wall Street. Där träffas ett antal ekonomer och experter helt inofficiellt varje tisdag klockan 13.15 för att diskutera utvecklingen för biotech-industrin världen över.
– De samtalen och de handskakningarna är viktigare är börsskärmarna i både Hong Kong och Frankfurt.

Bolånekrisen är på allvar, upprepar Bengt Göransson. Men han pekar också på att den egentligen i pengar "bara" handlar om mellan 5 och 10 procent av bolånekunderna, de som inte klarar av sina krediter. De så kallade subprimelånen är exempel på de påhitt han nämnt tidigare. Många anser till och med att bankerna medvetet lurade svaga grupper till lånen, som i sin tur skapade nya konstruktioner av försäkringar och nu lett till ett kedjespel med bara förlorare.
Presidentens gåvocheck nyligen till de amerikanska hushållen på 1 200 dollar tror inte Bengt Göransson kommer att få den effekt man önskar.
– USA:s ekonomi står med amerikanernas konsumtion. Den här gången tror jag att medelamerikanen sätter in pengarna på banken i stället för att konsumera dem. Då uteblir effekten, säger han och talar mera om pengarna till hushållen som "valfläsk".

Bengt Göransson återkommer ständigt till att det amerikanska ekonomiska problemet mest handlar om psykologi och ledarskap. Osäkerheten styr den alldeles vanlige "Mr Smith" som försöker få pengarna att räcka både till villan och sjukförsäkringen. Det är därför som Barack Obama med sitt budskap om förändring, "Change", har sådan lockelse.
– Obama är en inspiratör, menar Göransson, men Hillary Clinton framstår alltmer som den "stränga morsan" som ska se till att det äntligen blir ordning i landet.
Å andra sidan tror han inte att valet innebär så mycket för ekonomin.
– USA:s problem är att man måste hitta nya jobb och våga satsa långsiktigt på börsen igen, säger Bengt Göransson och undrar till sist om det just är han själv som är "den siste optimisten".Läs även:
21 miljarder har flyttats från svenska sparfonder