1. Hot mot yttrande- och religionsfrihet

Donald Trump portades från sociala medier, men debatten om techjättarnas makt över vilka som ska få höras i det offentliga samtalet har bara börjat. Nu varnar allt fler om ett hot mot yttrandefriheten och inom toppskiktet i EU diskuteras på allvar skärpta regler för digitala tjänster.

Samtidigt har pandemin satt religionsfrihetens sårbarhet i blixtbelysning. Möten och gudstjänster har ställts in och kyrkornas verksamhet har sällan framstått som prioriterade hos makthavarna. Vad blir de långsiktiga konsekvenserna för troendes rättigheter? I USA och Frankrike har juridiska instanser gett religiösa utövare rätt mot staterna, får vi se liknande initiativ till religionsfrihetens försvar i Sverige?   

2.Dörren till förskoletvång ännu på glänt

För Socialdemokraterna har det varit ett mål i årtionden att skapa en barnomsorgsmodell där barn från tidig ålder formas av det allmänna och inte i hemmet. Flera tunga S-politiker föreslog förra året att förskolan ska bli obligatorisk redan från två år. Protesterna var omfattande och förslaget avvisades.

Men förskoletvång kan ändå bli verklighet, dock från fem års ålder, enligt en utredning beställd av regeringen. Utbildningsminister Anna Ekström har i kommentarer ställt sig tveksam till tvång men har då lagt till att hon inte helt vill ”stänga dörren” för detta.

3. Biden och Harris ska leda splittrat USA

Den 20 januari svär Joe Biden presidenteden i USA och Kamala Harris blir vicepresident. Budskapet från Biden har varit att han vill ena landet, men frågan är hur det ska gå till. Kaoset i Kapitolium ger en bild av ett djupt splittrat USA och få väntar sig att Donald Trump och hans miljontals supportrar kommer att sitta lugnt i båten under de kommande fyra åren.

Och vilken riktning väljer Demokraterna – kompromiss för att räcka ut handen till konservativa väljare, eller fortsatt radikal politik vad gäller exempelvis hbtq-frågor och abort?  

4. Kyrkoval sätter tonen för riksdagsval

2022 är det riksdagsval i Sverige, och ganska exakt ett år innan det, den 19 september i år, hålls kyrkoval i Svenska kyrkan. Kyrkovalet har ibland beskrivits som en slags generalrepetition och det gäller inte minst Social­demokraterna, Center­partiet och Sverige­demo­kraterna som till skillnad från övriga riksdagspartier vägrar avsluta sitt politiska engagemang i samfundet.

5. Fysisk eller digital konferenssommar?

Vaccineringen pågår, men än är det långt kvar tills man kan tala om immunitet bland befolkningen. Förhoppningen från myndigheterna är ändå att under året långsamt och i liten skala kunna öppna upp igen utan att smittspridningen skenar. Kanske fysiska gudstjänster blir möjliga inom kort? Och kanske, kanske, finns hopp om någon slags fysisk gemenskap under konferenssommaren 2021? Ännu avvaktar arrangörerna medan tusentals troende längtar efter att ses och tillbe tillsammans igen.

6. Israelisk politik i gungning – val igen

I mars väntas israelerna få gå till valurnorna för fjärde gången på mindre än två år. Det bräckliga regeringssamarbetet har fallit ihop och inom kort börjar ännu en valrörelse rulla.

Parallellt med det skakiga läget i den inhemska politiken riktas blickarna både mot USA och Iran. Joe Biden väntas vrida tillbaka den Israel­vänliga Trump­administrationens politik, frågan är hur mycket. Och under tiden fortsätter terrorhotet från Iran att hänga som ett mörkt moln över Knesset.

7. Kristna skolor: Vilka planer smider regeringen?

Under flera år har frågan om att stoppa konfessionella friskolor drivits av olika partier. I början av 2020 kom en utredning som gav regeringen huvudvärk – den konstaterar att det är mycket svårt att kringgå rätten för föräldrar att välja skola för sina barn utifrån övertygelse.

Men Socialdemokraterna har inte låtit sig rubbas. Så sent som i november sade utbildningsminister Anna Ekström i en intervju att de, trots detta, försöker driva igenom etableringsstopp för nya konfessionella skolor ”så fort som möjligt”. Striden om skolor på kristen grund är med andra ord långt ifrån över i Sverige.

8. Missions- och bönerörelser tar ny fart

Det senaste årets kris har lett till flera nya lovsångs- och böneinitiativ. Allt fler bedjare kommer samman över samfunds- och nationsgränserna. I sommar hoppas även ”Awakening Europe” kunna genomföra en slags europeisk turné under namnet ”The call back”. Det handlar om att européer eller personer med europeiskt arv samlas på arenor, gator och i kyrkor på olika platser för att be för kontinentens framtid och predika evangeliet.

Den världsdel som tidigare sänt ut så många missionärer är i dag drivande i sekularisering, något man vill ändra på. Projektet planeras tillsammans med mängder av internationella, nationella och lokala organisationer och kyrkor.

9. Angela Merkel lämnar toppolitiken efter 18 år

Inom kort utses hennes ersättare och i september lämnar Tysklands förbundskansler Angela Merkel formellt sin position som partiledare för tyska kristdemokraterna, CDU. Pastorsdottern som ofta hållit fram sin kristna tro har under lång tid varit en av Europas allra viktigaste makthavare, ofta hyllad, de senaste åren ifrågasatt främst i Tyskland, men alltid stridbar.

Vilken väg partiet, och Tyskland, väljer att ta efter hennes ledarskap får sannolikt stor betydelse för Europas framtid.

10. Globalism, kontroll och Kinas utveckling

Efter coronapandemin har makthavare aviserat ”The great reset”, (ung: det stora återställandet) och syftar då på hur ekonomi, miljö, internationellt samarbete och en rad andra globala frågor kan få ett omtag och förbättras när corona klingat av. I slutet av januari håller World economic forum en agendakonferens i Davos, där världsledare samlas.

Många är dock oroliga att internationellt samarbete övergår i en globalism som kan leda till bland annat ökad kontroll och överstatlighet. Kinas roll i världspolitiken blir allt starkare samtidigt som den odemokratiska regimen stärker sitt grepp och kristna och andra minoriteter förtrycks.

11.Vad händer med Löfven till hösten?

Stefan Löfven var en politisk doldis som blev partiledare 2012 och som nu har varit svensk statsminister sedan 2014. Han har fått utstå hård kritik för bland annat hanteringen av flyktingkrisen och för hur han agerat under coronapandemin. I början av november i höst har Socialdemokraterna partikongress och det spekuleras i om Löfvens ersättare då kommer att utses eller om han vill leda partiet i ännu en valrörelse.

Om Löfven lämnar nämns inrikesminister Mikael Damberg, finansminister Magdalena Andersson och energiminister Anders Ygeman som möjliga ersättare.

12. Striden om oföddas rätt till liv skärps

Argentinas beslut att legalisera abort efter många års dragkamp mellan prolife och prochoice-aktivister tros kunna påverka flera andra länder i Syd- och Centralamerika där det ofödda barnet hittills har haft ett starkt skydd.

I USA väntas konservativa fortsätta försöka få upp frågan i högsta instans, där man med den nya domarsammansättningen har hopp om att vinna framgång. Och i Afrika kämpar abortkritiker mot det man kallar ”åsiktsimperialism” från EU och FN som vill sprida liberala uppfattningar om abort, ofta kombinerat med bistånd.