Närbild
Småföretagare: Sänk skatterna och avgifterna
Småföretagarna håller glesbygden levande. Men för att de ska bli fler behövs sänkta avgifter och skatter, liksom större förutsägbarhet i trygghetssystemen, menar Småföretagarna.Andra problem är bristen på kompetens, transporter och bredband, enligt en rapport från Tillväxtverket.
Företagare i glesbygd är ofta bra på att nätverka och dra till sig fler företag.
– Glesbygden har sina utmaningar. Men ofta har företagen starka nätverk mellan varandra, arbetar diversifierat och månar om bygden, säger Mattias Andersson, näringspolitisk talesperson på Småföretagarna.
– I vissa fall har deras produkter och matbutiker gjort att det skapats framgångsrika företagskluster.
Han nämner Vilhelmina och Mal – två mindre kommuner i Norrlands inland som arbetat aktivt med näringslivsutveckling, bland annat med hjälp från Tillväxtverket och EU:s regionala utvecklingsfond.
– De har inte de största eller flesta företagen. Men de har välfungerande företag.
Skidturism och vintertester för bilar är andra exempel på verksamheter som skapat ett behov av andra tjänster i glesbygden, och på så sätt stärkt det lokala och regionala näringslivet.
Något mindre företagare efterlyser är en större förutsägbarhet inom trygghetssystemen – något som regeringen ser över i en utredning av den sjukpenninggrundande inkomsten.
– Det berör många kvinnliga företagare, som vill kunna kombinera familjeliv och företagande också under småbarnsåren, säger Mattias Andersson.
– Sedan måste man få in en lönsamhet i företaget. Vi måste sänka den allmänna löneavgiften i arbetsgivaravgiften, åtminstone för den stora gruppen med upp till nio anställda, säger Mattias Andersson.
En annan utmaning är ålderskurvan, och risken för att företag ska läggas ner i brist på genomtänkta generations- och ägarskiften.
– Nästan 40 procent av landets företagare är 65 år och äldre och driver företaget vidare trots pensionsålder. Och i glesbygdsområdena driver man sina företag mycket längre än på andra håll, säger Mattias Andersson.
Den låga befolkningstätheten är troligen ett skäl till att företag i mycket glesa landsbygdskommuner ser tillgång till lämplig arbetskraft som ett stort hinder för tillväxt – även om det just är i dessa kommuner som växtviljan bland nystartade företag är som störst.
Men också tillgång till lån och krediter, liksom lagar och myndighetsregler, ses som ett stort problem av företagen i dessa kommuner, visar en undersökning av Tillväxtverket. Det gäller också tillgång till transporter och bredband.
