Målet med förmaningen är kärlek ur ett rent hjärta, ett gott samvete och en uppriktig tro.
Första Timoteusbrevet 1:5

Världen idag

Blir alla människor till slut räddade? Det hävdar tankeströmningen universalism, som åter är aktuell, skriver Stefan Gustavsson. Foto: Pixabay

Trenden universalism ligger i strid med Jesu egna ord

Ledare · Publicerad 00:10, 29 sep 2021

Trender kommer och går, det gäller också teologiska sådana. Men ibland är trenderna inte snabba växlingar utan förblivande positionsförändringar. En sådan trend är universalismen: Blir alla människor till slut räddade? Kommer allt som Gud skapat till sist åter i glädje vara förenat med sitt ursprung?

Debatten är inte ny. En del röster i den kristna kyrkan – den mest kända tidiga rösten är Origenes (död 254) – har hävdat universalism. Och ledande teologer under 1900-talet, såsom Karl Barth på den protestantiska sidan och Hans Urs von Balthasar på den katolska, har öppnat dörren i den riktningen.

På ett folkligare plan har Rob Bell och hans bok Kärleken vinner fått genomslag. Och Peter Halldorfs senaste bok Den svåra kärleken bejakar universalism.

Perspektiven ser lite olika ut. Ett första synsätt utgår från Gud som den kärleksfulle skaparen. Om Gud både har skapat oss och älskar oss kommer han inte att släppa taget om någon enda av oss. Ett andra synsätt är att utgå från inkarnationen. Genom att Gud i Jesus blivit människa har klyftan mellan Skaparen och den upproriska skapelsen överbryggats och relation redan helats.

Och ett tredje synsätt är att utgå från Jesu död på korset som försonar all världens synd.

Kristen tro är verkligen universell på många områden. Alla människor är skapade av Gud och älskade av honom. Vi delar också samma problem: Alla har syndat och saknar härligheten från Gud. Men vill Gud att alla människor ska bli frälsta, och Jesu död är ”det offer som sonar våra synder och inte bara våra utan hela världens” (1 Joh 2:2; B2000).

Men kristen tro är också uttalat partikulär när det gäller räddningen – och det är här som universalismen stöter på problem. Jesus är enligt Nya testamentet den enda vägen till Gud och därför måste evangeliets budskap, ett budskap som kallar människan till omvändelse och tro, förkunnas för alla folk, i varje ny generation.

Det perspektivet har sitt starkaste fäste hos Jesus själv. Det är han mer än någon annan i Bibeln som varnar för möjligheten att gå förlorad.

Inom liberalteologin har Paulus, som då beskrivs i mindre smickrande ordalag, ofta ställts mot kärleken hos Jesus. Märkligt nog blir rollerna i diskussionen om universalism den omvända. Lösryckta uttryck hos Paulus – som att Gud ska bli allt i alla – får företräde framför undervisningen hos Jesus.

Alla teologiska frågor förtjänar inte det utrymme de får i debatten. Men det gäller inte frågan om universalism – den är av avgörande betydelse för församlingens liv.

Journalister från Israel vittnar om hat under fotbolls-VM

Qatar. Israeliska journalister på plats i Qatar för fotbolls-VM vittnar om trakasserier från både... onsdag 7/12 13:00