Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så ska ni få allt det andra också.
Matteusevangeliet 6:33

Världen idag

Vill vi ha det som i USA, där sjukvård och utbildning är bäst i världen, men bara för dem som har råd? frågar sig Stefan Gustavsson. Här syns amerikaner som har svårt att klara sig efter stormen Irene. Foto: Matt Rourke/AP/TT

Ska vi låta Sverige få bli ett nytt USA?

Ledare · Publicerad 14:10, 9 maj 2019

Politik handlar förstås om dagsaktuella frågor. Men politik måste också ta de långa utvecklingslinjerna på allvar, vad som på sikt sker med landet.

Under lång tid har det funnits konsensus om den svenska välfärdsmodellen, med skattefinansierad skola, vård, omsorg och ett gemensamt pensionssystem. Debatten har handlat om olika skattenivåer och om systemets eventuella utvidgning till fler områden – inte om vi ska ha ett gemensamt välfärdssystem.

Ofta har USA framställts som kontrast. Vi ska inte ha det som i USA, där sjukvård och utbildning förvisso är bäst i världen, men bara för dem som har råd. En underklass av fattiga hindras av skolavgifter och sjukförsäkringsavgifter. Trots allt det fina vi beundrat over there har den amerikanska ojämlikheten stuckit oss i ögonen.

Vår modell med ett sammanhållet samhälle där alla – oavsett bakgrund – erbjuds skola, vård och omsorg har haft ett starkt stöd, trots att den inneburit höga skatter. Majoriteten har tyckt att systemet levererar och att det finns en moraliskt god dimension, en rättvisa i att ge samma möjligheter oavsett ekonomisk och social bakgrund.

Men nu dras det svenska samhället isär och välfärdssystemet är satt under press. Statistiska centralbyrån (SCB) redovisade 29/4 ny statistik kring fattigdomen i Sverige.

”Andelen personer som har varaktigt låg ekonomisk standard varierar kraftigt mellan olika grupper i befolkningen. Av de utrikes födda hade omkring 20 procent varaktigt låg ekonomisk standard medan andelen bland personer födda i Sverige var 7 procent.”

De som kommer som flyktingar från fattiga länder och saknar utbildning kommer förstås att ha en sämre ekonomisk situation än vi som haft förmånen att födas här. Problemet är att inga politiker har lyckats visa hur man kan bryta den processen. Besvärjelser av typen ”Nu måste vi se till att ...” räknas inte. I stället har fattigdom och utanförskap permanentats.

Ekonomen Tino Sanandaji, författare till boken Massutmaning, skrev den 1 maj: ”Sedan den S-ledda regeringen tog över 2014 har klyftorna fortsatt öka, trots all retorik. SVT rapporterade förra året: 'Inkomstklyftor på rekordnivå.' En delförklaring är att Sverige importerar fattigdom från andra länder i en takt som överväldigat omfördelningspolitiken.”

Här finns ett olösligt dilemma. Människor flyr från vidriga situationer och är i desperat behov av hjälp. WHO räknar med 258 miljoner internationella migranter i världen. Men Sverige kan inte hjälpa alla. Vad vi behöver är en hållbar plan för vad som ska vara vår insats.

Om vi fortsätter med de senaste årens politik blir konsekvensen att det svenska samhället dras isär ännu mer och att välfärdssystemet slutar leverera. Det kommer inte att drabba de rika eller ens en bemedlad medelklass, som kan betala egen sjukvård eller privat utbildning. Men det leder till ökad segregation och till att vi får en underklass som vi inte haft på hundra år. Och det kommer att undergräva välfärdssystemet.

Sverige kommer att förändras, så att vi på ojämlikhetens område blir det som vi alla var överens om att vi aldrig skulle bli, som USA.

Tino Sanandaji igen: ”Tabut mot att tänkta logiskt kring samband mellan volymer och ojämlikhet har ironiskt nog förvandlat S till en av de starkaste krafter som kämpar för att avveckla folkhemmet och återskapa ett klassamhälle, oavsett om de själv fattar det eller inte.”

Vad vi vill att Sverige ska vara för ett samhälle om två eller tre decennier behöver debatteras redan i dag. Politik måste handla om de långa linjerna.

Om vi fortsätter med de senaste årens politik blir konsekvensen att det svenska samhället dras isär ännu mer och att välfärdssystemet slutar leverera.

Paula Bieler (SD) Foto: Hanna FranzénTT

Paula Bieler vill att SD fortsätter värna ofödda

SD väntas under sina landsdagar, som pågår nu, överge kravet om sänkt abortgräns. En som inte ställer sig bakom förändringen är Paula Bieler, ledamot i partistyrelsen. I en intervju med Sveriges Radio berättar hon att hennes arbete med abortfrågan – och möten med människor med erfarenhet av frågan – har stärkt henne i övertygelsen om att det finns goda grunder för sänkt abortgräns.

Nyheter · Publicerad 16:55, 21 nov 2019

För att få göra en abort efter graviditetsvecka 18 krävs i Sverige ett särskilt tillstånd av Socialstyrelsen. Sverigedemokraterna har velat ändra denna gräns till vecka 12, och fått hård kritik för detta.

I oktober gick SD-ledaren Jimmie Åkesson ut och sade att partiet är berett att slopa kravet på sänkt abortgräns, och nu under partiets landsdagar väntas beslutet fattas.

En som vänder sig emot partiets svängning är Paula Bieler, ledamot i partiets högsta ledning.

– Jag tycker att den ordning vi har haft hittills har varit väl balanserad och att det finns goda grunder för det. Jag har bara stärkts i den övertygelsen under de år jag har fått hantera frågan och fått möta många som också förklarat sina personliga erfarenheter av varför den nuvarande lagstiftningen i Sverige kan försvåra för kvinnor i utsatta situationer, säger hon till Sveriges Radio.

I intervjun berättar hon att hon har reserverat sig mot beslutet om förändrad abortpolitik.

– Det blir väl den rimliga följden av att man anser att något är för stort steg att ta, säger hon.

Paula Bieler vill heller inte att SD överger kravet om samvetsfrihet för barnmorskor.

– För mig är det ju självklart att vi ska stå bakom en samvetsfrihet, säger hon till Sveriges Radio.

Fånga ljuset i vintermörkret

Vardag En lång mörk vinter ligger framför oss. Då kan det vara svårt att se ljuset i tunneln. Men många kan få tillräckligt med dagsljus även på vintern. –... tisdag 19/11 10:00

Mats Dernánd har chans att vinna ett pris värt 50 000 dollar. Foto: Patrik Svedberg

Kristen svensk kan vinna musiktävling i USA

Bland 48 000 tävlande lyckades Örebroaren Mats Dernánd gå till final i ”24th Annual USA Songwriting Competition”. Sången ”She's called Grace” utgör en av tio finalister i kategorin ”pop”. – Det känns overkligt att de valt ut min låt bland så många bidrag. Jag får nypa mig lite i armen, säger han.

Nyheter · Publicerad 16:20, 21 nov 2019

I somras skickade Mats Dernánd in sin låt ”She's called Grace” till ”USA Songwriting Competition”, en tävling som benämns som ”världens ledande låtskrivartävling”. Tävlingen är öppen för låtskrivare från hela världen.

– Jag såg annonser i sociala medier och tyckte att det kunde vara kul att anmäla sig, berättar han.

– Det var tur att jag inte anade hur många som ställde upp i tävlingen. Då hade jag aldrig skickat in.

Mats skickade av misstag in sitt bidrag till den breda pop-klassen i stället för klassen Gospel/Inspirational, som han avsåg att skicka till, eftersom sången har ett kristet budskap. När arrangören skickade ut ett e-postmeddelande med vilka finalisterna var, missade Mats sitt namn eftersom han letade i fel kategori.

Det var när tävlingsledningen hörde av sig och ville veta vilka som skrivit låten som Mats förstod att han gått till final.

– Jag berättade att jag skrivit både text och musik och undrade varför de frågade.

”Varför? Därför att du är en av finalisterna, grattis!” blev svaret.

Finalen avgörs på fredag den 22 november. Vinnaren av hela tävlingen kammar hem ett pris värt 50 000 dollar.

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson inför partiets landsdagar i Örebro. Foto: Janerik Henriksson / TT / Kod 10010 Foto: Janerik Henriksson/TT

Jimmie Åkesson: Vi växer för att vi har rätt

När SD i helgen håller sina landsdagar är det från en helt ny styrkeposition. Socialdemokraternas hundraåriga roll som största parti hotas nu på allvar av SD. De politiska motståndarna käbblar om varför SD växer. Är det för att man isolerat dem eller för att man inte längre gör det? – För att vi har rätt, är partiledaren Jimmie Åkessons enkla förklaring.

Nyheter · Publicerad 16:10, 21 nov 2019

– Vi växer därför att vi beskriver verkligheten på ett sätt som väldigt många väljare känner igen sig i, säger han i en TT-intervju.

Jimmie Åkesson pratar ofta nedlåtande om liberalismen, det vänsterliberala etablissemanget. Utmärkande för den liberala demokratin är rättsstaten, fria domstolar, oberoende medier, mänskliga rättigheter, skydd för minoriteter och civilsamhället. Frågan är vad det är han ogillar av detta.

För att ta del av allt innehåll på hemsidan behöver du ha en prenumeration på Världen idag.

Ingen prenumeration?

Prova Världen idag gratis i en månad

Har du inget lösenord?

För att du som prenumerant ska kunna logga in på vår hemsida behöver du först välja ett eget lösenord. Detta gör man i vår digitala kundtjänst. Tveka inte att kontakta kundtjänst om du har några frågor.

Den katolske biskopen Anders Arborelius, Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén, den syrisk-ortotoxe ärkebiskopen Dioscoros Benjamin Atas, Pingstföreståndaren Daniel Alm och Livets ord-pastorn Joakim Lundqvist menar att det är diskriminering att stoppa konfessionella skolor. Foto: Mikael Stjernberg & Sandra Lagestrå & Rickard L. Eriksson

Svenska kyrkoledare tar strid för kristna friskolor

I ett utspel på Dagens nyheters debattsida kräver Sveriges kyrkoledare att de konfessionella friskolornas position stärks. ”Samtidigt som barnkonventionen, som inkluderar barnens rätt till religionsfrihet blir lag, arbetar nu regeringen för att stoppa nyetableringen av konfessionella friskolor. Hur stämmer det överens?” skriver kyrkoledarna.

Nyheter · Publicerad 13:40, 21 nov 2019

Debattartikeln är undertecknad av 13 kristna företrädare, däribland pingstledaren Daniel Alm, katolske biskopen Anders Arborelius, syrisk-ortodoxe ärkebiskopen Dioscoros Benjamin Atas, Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén och Livets ords pastor Joakim Lundqvist.

Utgångspunkten är att barnkonventionen vid årsskiftet blir svensk lag, en konvention som understryker barns rätt till religionsfrihet. Men samtidigt som detta sker, trängs tro tillbaka från barns vardag, menar man och ger flera exempel.

Bibeln och andra urkunder är borttagna i förslaget till ny läroplan, röster i riksdagen vill förbjuda omskärelse av pojkar, kristen scoutverksamhet hotas av uteblivna bidrag, och såväl skolavslutningar i kyrkan som inbjudan av religiösa företrädare omgärdas av debatt.

Att regeringen utreder ett förslag om förbud av nyetablering av konfessionella friskolor, samtidigt som barnkonventionen blir lag, är något kyrkoledarna är starkt kritiska till.

”Alla friskolor utgår från någon form av värderingsgrund, men just de konfessionella ska enligt regeringen stoppas. Några hållbara skäl för denna diskriminering finns inte”, skriver man.

”Vi ser att konfessionella skolor ger redskap för elever att tolka sin samtid och sin värld, vilket ger möjlighet att ta ställning i viktiga värdefrågor.”

Sveriges kristna råd erbjuder nu sin expertis när barnkonventionen ska implementeras på lokal och nationell nivå. 

Man uppmanar regering och riksdag att inse att samhällets ansvar för barnets andliga och existentiella utveckling är lika stort och gemensamt som ansvaret för barnets fysiska, psykiska, moraliska och sociala utveckling.

”Identifiera och bejaka de religiösa grupper som vill bidra till samhällets utveckling. Sök fakta och lyft fram sakkunskap i samtal och beslut som rör barn och religion”, skriver kyrkoledarna.

Senaste nytt
Mest lästa just nu

Hälsning från bron i Mostar

Missionsrapporten Missionsglimten. Jag står nu på den nybyggda bron Stari Most i staden Mostar i Bosnien-Herzegovina. Bron invigdes 1566 och är ett av Unesco:s världsarv. Jag tänker på...