En ny rapport, beställd av kommunstyrelsen i Göteborg, visar att kommunanställda tystas av kriminella släkter och gäng. Av rädsla håller man tyst om sådant som att vapen och narkotika lagras i kommunens lokaler.
Människor blir rädda och väljer att tystna när kriminella, med bevisat våldskapital, berättar att de vet var man bor eller på vilken skola man har sina barn. Förlamningen förstärks av att chefer i den kommunala organisationen ”silar informationen uppåt mot högre chefer och politiker för att verka mer framgångsrika än de är”.
– Det är en mörk och mycket dyster bild som framkommer, säger Anna Hedin Ekström som författat rapporten.
Talet om utanförskapsområden går tillbaka till ”Utanförskapets karta”, som dåvarande Folkpartiet presenterade 2004. Då var situationen att utanförskapsområdena hade vuxit från tre stycken år 1990 till 136 år 2004, en dramatisk utveckling.
Allvaret i dagens situation är nu inte bara att antalet utanförskapsområden har fortsatt att växa. Ännu mer allvarligt är att problemen inte längre är ”utanför”, utan har ätit sig in i själva samhällssystemet. Vi har kunnat tala om kriminella miljöer, parallellsamhällen och en undre värld – alltså något som finns vid sidan om.
Rapporten från Göteborg visar att det inte längre är ett, från det övriga samhället, avgränsat fenomen. Det är en allvarlig utveckling.
När Mauricio Rojas, integrationstalesman för Folkpartiet, 2004 presenterade ”Utanförskapets karta” sade han:
– Görs inget kommer de här områdena snart att bryta sig loss. Kravaller kan uppstå, människor kan bli skjutna. Vi kan inte blunda för det här längre.
Det är ett monumentalt politiskt misslyckande, som vilar tungt på både höger- och vänsterpolitiker, att man under flera decennier har valt att blunda för detta och låtit Rojas profetia om skjutna människor besannas.
”Land ska med lag byggas” står det i flera av de gamla landskapslagarna. Med den kristna tron i ryggen byggdes Sverige upp som ett av de minst korrumperade länderna i världen. I dag ser vi att utvecklingen går åt motsatt håll.
Från kristet håll behövs en bred opinionsbildning. Kristen tro ger perspektiv på etiska frågor som abort och dödshjälp, på frågor om generositet när det gäller fattiga och flyktingar, på ansvaret för skapelsen inför klimatförändringarna liksom på frågor om brott och straff.
Staten – överheten, med Paulus ord i Romarbrevet 13 – har till uppgift att sätta gränser för det onda. Den gränssättningen måste bli tydligare och tuffare i Sverige i dag.