De återkommande koranbränningarna har försatt Sverige i ett svårt läge. 57 muslimska länder i den islamiska samarbetsorganisationen OIC har fördömt Sverige och Danmark. Organisationens medlemmar uppmanas att vidta olika åtgärder mot våra två länder.
Sveriges säkerhetsläge har därmed försämrats och regeringen har beslutat att stärka den inre gränskontrollen. Regeringen har också beslutat att utreda eventuella ändringar i ordningslagen för att se över polisens befogenheter när det gäller tillstånd att bränna koraner.
Situationen är farlig för Sverige – och samtidigt fullständigt irrationell. OIC representerar icke-demokratiska länder som saknar grundläggande mänskliga rättigheter. De förföljer, fängslar och dödar oliktänkande i sina egna länder. Det är OIC som bör kritiseras för bristen på frihet och respekt och som borde tillsätta mängder med utredningar om lagändringar.
Koranbränning är som opinionsyttring en sällsynt illa vald form. Kritik av islam och av Koranen – eller av vilken annan religion eller ideologi som helst – går att framföra på så många andra och bättre sätt än genom bokbål. Att ha som mål att såra andra människor skadar inte bara de utsatta individerna utan gör också något med samhället som helhet.
Frågan om respekt gentemot människor med andra övertygelser än de egna har också nyligen lyfts fram av ett antal kristna debattörer i ett upprop i DN. Uppropets syfte är att ge stöd åt troende muslimer och minska splittringen i samhället.
Några dagar senare publicerade stiftelsen Doku en undersökning som visar att ett stort antal svenska moskéer ”vill ha ett förbud inte bara mot koranbränning utan mot alla handlingar som skändar, provocerar och förolämpar islams och muslimers symboler och heliga värderingar”.
Det stora problemet i Sverige är inte att islam utsätts för kritik, att muslimers känslor såras eller ens att det offentligt bränns koraner. Det stora problemet är i stället att så många muslimska miljöer inte är villiga att acceptera det fria samhällets grundval och i stället önskar speciellt skydd för islam. Notera att de inte enbart önskar förbud mot koranbränningar utan också skydd från allt som provocerar och förolämpar islams symboler och värderingar.
Här behövs ett annat upprop som utmanar muslimer – som ofta flytt till Sverige från länder som saknar religionsfrihet och yttrandefrihet – att bejaka den frihet som vi har här. Den friheten innebär både rätten att vara muslim, att kritisera islam och själv bestämma hur kritiken ska framföras.