Ingen är som du, Herre. Du är stor, och stort och mäktigt är ditt namn.
Jeremia 10:6

Världen idag

Den kanadensiske psykologiprofessorn Jordan B Peterson turnerar just nu världen runt och talar om sin bok "12 livsregler: ett motgift mot kaos". Foto: Lars Pehrson / TT

Jordan Peterson och hans provocerande fakta om kön

Ledare · Publicerad 00:00, 1 nov 2018

Den välkände psykologiprofessorn Jordan Peterson hade knappt satt fötterna på skandinavisk mark förrän han slaktade minst två heliga folkhems-kor. På bästa sändningstid dessutom. Det populära programmet Skavlan var skådeplatsen för dramat.

Allt hade varit så finstämt och trevligt fram till dess. Centerns partiledare Annie Lööf var på besök och fick trevliga frågor om både ditten och datten. Om livets utmaningar och segrar, både som partiledare och i det privata. Det hela kokade slutligen ner till en av tv-historiens mest ledande frågor från Skavlan. ”Det är konstigt att Sverige inte har haft någon kvinnlig statsminister. Vem skulle det kunna bli?”

Ödmjukheten – äkta eller falsk – förbjöd Annie Lööf från att lansera sig själv som statsministerkandidat. Men att Sverige behövde en kvinnlig statsminister var hon däremot helt övertygad om. Och så fick hon förstås god hjälp med lanseringen från redaktionen på den svenska statstelevisionen. I introt konstaterades att hon nu hade högst förtroende bland partiledarna. Skavlan frågade sig retoriskt om Lööf möjligen kunde vara den statsminister som väntade i kulisserna. Ingen kunde ta miste på vilken bild som skulle målas för tittarnas inre.

Men så gör den Sverigeaktuelle psykologiprofessorn Jordan Peterson entré, och tonläget ändras omedelbart. Det är också nu slakten av heliga kor inleds. Och först in i slaktbåset är den heliga kvoteringsivern. Jordan Peterson får nämligen frågan: ”Varför anser du att jämställdhet mellan könen kan bli ett problem?” Nu anser inte Peterson det, så han för ett principiellt resonemang där han beskriver skillnaden mellan lika möjligheter och lika utfall. Att stödja principen om lika möjligheter för kvinnor och män är fantastiskt, menar han. Att däremot sträva efter lika utfall bland kvinnor och män är både dåraktigt, farligt och omöjligt, enligt professorn.

Peterson illustrerar med den så kallade jämställdhetsparadoxen, som för övrigt blev uppmärksammad genom det norska programmet Hjernevask för några år sedan. NRK-programmet resulterade i att alla de statliga anslagen till genusforskning i Norge helt skrotades. Forskningen visar nämligen att ju mer jämställt ett land är, desto större är skillnaderna i personlighet mellan kvinnor och män. Genusflummet avslöjades därmed som den pseudovetenskap det är.

Anledningen till att skillnaderna mellan kvinnor och män ökar i jämställda länder är att det endast finns två orsaker till deras existens: kulturella och biologiska. I det samhälle som strävar efter att minimera de kulturella skillnaderna kommer i stället de biologiska att maximeras. Skillnaderna i personlighet och kynne mellan män och kvinnor i Skandinavien är störst i världen. Till följd av större jämställdhet. När män och kvinnor får lika möjligheter att välja tenderar de att välja utifrån sina biologiska preferenser.

Nu börjar Annie Lööf se riktigt obekväm ut, så Peterson ser sig nödgad att kommentera chocktillståndet. ”Folk blir chockade när de hör det här, men forskarna har känt till det i minst 25 år”, förklarar han. Men man kan förstå att Lööf kände sig obekväm. Det rycker nämligen undan mattan för den kvoteringsiver som präglat såväl liberala som socialistiska politiker under decennier. De har agerat sociala ingenjörer och i praktiken inte stått upp för kvinnors och mäns lika möjligheter. De har i stället stirrat sig blinda på lika utfall, och bekymrat lagt pannan i veck om uttaget ur föräldraförsäkringen inte är exakt 50 procent för vardera föräldern. För att komma till rätta med problemen har de tvingat sig in i familjer och valt åt föräldrarna. Den heliga kvoteringsivern hade väntat länge på slakt.

Men Jordan Peterson slaktade ytterligare en helig ko. Skavlan frågade nämligen: ”Tycker du om att provocera?” Mot ett sådant påstående värjde sig Peterson och förklarade: ”Jag säger bara vad jag anser vara sant.” Det höll uppenbarligen inte Skavlan med om, så han försökte på nytt: ”Du provocerar visst människor!” Varpå Peterson förklarade: ”Jag säger vad jag uppfattar vara sant, och folk tycker att det är provocerande. Det är inte samma sak som att jag provocerar människor. Då skulle jag avsiktligt göra dem upprörda, men det gör jag inte. Jag uttrycker bara det jag tror är sant.”

Tänk om någon hade berättat för Jordan Peterson om den heliga åsiktskorridoren. Då hade kanske slakten kunnat undvikas. Men låt oss konstatera: det är skillnad på att provocera och att bli provocerad. Borde inte vi – som brukar stoltsera med att vi ”gillar olika” – uppskatta om en person uttrycker åsikter som skiljer sig från det politiskt korrekta. I Petersons fall gör han det dessutom med tung forskning i ryggen. Att folk blir provocerade av att en professor i psykologi säger det forskningen har vetat i 25 år kan knappast lastas professorn och kategorisera honom som provokatör. Hur kan fakta och forskning vara så provocerande i en upplyst kultur?

Anledningen till att folk blir provocerade av Jordan Petersons budskap är rimligen för att han säger obekväma sanningar, som underminerar klåfingrighet i familjepolitiken och annat. Men hans rättframma budskap är på många sätt friskt och befriande för en räddhågsen kultur som vår. Fredagsunderhållning när den är som bäst.

Tänk om någon hade berättat för Jordan Peterson om den heliga åsiktskorridoren. Då hade kanske slakten kunnat undvikas.

Ny ”tv-skatt” kan drabba döda

Politik. Att riksdagen inför en "tv-skatt" utan att samtidigt öka kraven på public service, och som till och med kan drabba döda, väcker stark kritik. En av...

Trettio år i fängelse för ett förlorat barn

Ledare Lagstiftning Trettio år är en lång tid för den som sitter i fängelse. I Sverige är det ett straff som så gott som aldrig utdöms. Snitt-tiden i fängelse för så...

Ringrostig på engelska? Här är tipsen

Språk. Do you understand this? Bra, men du kanske känner dig lite ringrostig och upplever att din engelska har haft bättre dagar. Språkforskaren Pia...