Saliga är de som vandrar i fullkomlighet, som lever efter Herrens undervisning.
Psaltaren 119:1

Världen idag

Människan mår inte bra i moderna kontorslandskap, menar Per Ewert, som välkomnar en utveckling där fler får möjlighet att jobba hemifrån och gå ner i arbetstid. Foto: Lise Åserud/NTB scanpix/TT

Har corona blivit första steget till ett mänskligare arbetsliv?

Ledare · Publicerad 00:10, 19 aug 2021

Så är tiden kommen när Sverige öppnar igen efter semestrarna. Detta år blir uppstarten extra speciell; en stor del av befolkningen är nu vaccinerad, och de flesta skolor, universitet och arbetsplatser planerar att öppna nästan som vanligt. Men bara nästan.

Under corona har arbetslivet förändrats, för många kanske permanent. Det är i huvudsak något bra.

Kontorsanställda har det senaste seklet haft en ganska likartad arbetssituation. Pendlingstiden till jobbet är ofta lång, därefter stämplar man in, jobbar åtta timmar på sitt tjänsterum med några pauser för fika och småprat med sina kolleger, därefter stämplar man ut, hinner kanske med några ärenden på hemvägen innan man kommer hem och hinner träffa familjen en liten stund innan det är dags att ladda alarmet till nästa morgon, då samma procedur upprepas.

Flera yrken har knappast förändrats alls under corona, men många tjänstemän har vant sig vid Zoom och andra nätbaserade verktyg, och både tid, pengar och miljön har sparats när möten har kunnat hållas hem­ifrån. Och trots att hem och familj varit tänkbara störningsmoment har dessa anställda ändå i genomsnitt jobbat längre tid per dag än före corona.

I pandemins inledning förlorade många jobbet, men undersökningar visar att två tredjedelar av dessa allvarligt funderar på att byta yrke. En kris måste inte sluta i katastrof, utan kan bli ett viktigt tillfälle att ta nya steg i livet.

Människan trivs inte riktigt väl i moderna kontorslandskap. Det moderna yrkeslivet har bestulit människan på mycket av det hon egentligen finner viktigast. En av de största förändringarna under 2020 var att många kvinnor drastiskt minskade sin arbetstid. När arbetsmarknaden sedan förbättrades var det många som ändå inte gick tillbaka till samma situation. De hade funnit andra värden i livet, exempelvis att vara nära sin familj.

Arbetslinjen ska följas, förkunnas det ofta från fack och politik. Alla ska jobba heltid, ty jobbet är det bästa ting som sökas kan all världen kring. Men tänk om vi egentligen mår bättre om män och kvinnor får större möjligheter att disponera sin arbetstid så att veckoschemat passar bättre för hela livet?

Vi behöver både flexibilitet och social gemenskap. Idealet för många tycks ligga någonstans runt tre dagar på jobbet och två dagar i hemmet. Kanske har pandemin öppnat möjligheten till ett mer balanserat arbetsliv som är långsiktigt gynnsamt för både kvinnor och män och deras barn.

Ett flexiblare yrkesliv även efter corona skulle kunna ge positiva konsekvenser för hela samhället.

Fotnot: En god sammanfattning samt länkar med ytterligare läsning i ämnet finner du här.

Sanningen om universums orsak och moralens källa finns i Bibeln

Ledare Vad är sanning? Finns det en objektiv sanning, eller är sanningen flytande och temporär? Eftersom... lördag 26/11 00:10