Samla er skatter i himlen, där varken rost eller mal förstör och där inga tjuvar bryter sig in och stjäl.
Matteus 6:20

Världen idag

Frånvaron av ställningstaganden i EFK:s samtalsdokument kan skapa frågor, när exempelvis queerideologin framställs som ett lika legitimt sätt att se på kön och identitet som ett traditionellt och biologiskt färgat dito, skriver Olof Edsinger. (Bild från Torpkonferensen 2019.) Foto: Ola Karlman

EFK-dokument från äktenskapsprocessen väcker många frågor

Ledare · Publicerad 00:10, 5 maj 2022

Som vi kan läsa om i dagens tidning befinner sig Evangeliska frikyrkan (EFK) mitt uppe i en samtalsprocess gällande samfundets äktenskapssyn.

Bakgrunden är en motion till EFK:s kongress 2020, som uppmanade styrelsen att ”utse en arbetsgrupp som närmare ska belysa frågorna med utgångspunkt från EFK:s evangelikala grundsyn” och vars syfte – i alla fall från motionären Stefan Swärds sida – var att ”ta tag i frågan i en ordnad beslutsprocess för att undvika ogenomtänkta och förhastade beslut”.

Och nu är alltså processen i full gång. Nyligen inbjöd EFK till sin andra nationella samtalsdag i frågan och ytterligare två är inplanerade efter sommaren. Fast när man läser dokumentet som hade producerats inför samtalsdagen den 9 april väcks ändå ett antal frågor.

Den första har med den totala frånvaron av ställningstaganden att göra. I en mening är det förstås helt naturligt att ett samtalsmaterial har ett öppet förhållningssätt. Men det gör också någonting med läsaren när exempelvis queerideologin framställs som ett lika legitimt sätt att se på kön och identitet som ett traditionellt och biologiskt färgat dito.

Den andra frågan har med antydningarnas och det underförståddas makt att göra. I materialet finner man formuleringar såsom:

• ”[Det är] avgörande att församlingen inte talar om sexualitet så att det stöter bort människor med olika sexuella identiteter.”

• ”Kan vi bygga gemenskap på ett sådant sätt att även den som inte lever i en klassisk kärnfamilj ryms?”

• ”Den traditionella betoningen på man och kvinna som komplementära ersätts ofta med en betoning på de kvalitéer som uppehåller en relation och på relationens betydelse för de som lever tillsammans.”

• ”Historiskt har ’skapelseordningar’ ofta använts för att legitimera samtida strukturer som ansetts ’naturliga’ men som senare visats vara förtryckande.”

• ”Vi påstår, trots att frågan om samkönade relationer är angelägen, att det är avgörande att vi inte placerar den i kyrkans och trons centrum.”

Alla dessa påståenden och frågor kan i en mening ses som relevanta. Men nog är det lätt att i denna kontext tolka dem som argument för en förändrad äktenskapssyn från församlingarnas sida?

Den tredje frågan har med den konkreta teologin att göra. Inför den första samtalsdagen publicerades ett processmaterial, som bland annat innehöll en ”Kartläggning av hur texter som berör samkönat sex tolkas i evangelikala miljöer”. Där gjordes en uppspaltning med å ena sidan en ”traditionell” tolkning och å andra sidan en ”nyare” och mer öppen tolkning.

Detta innebar att materialet till den andra samtalsdagen helt saknade hänvisningar till de mest relevanta bibelorden. Däremot möts man av flera anmärkningsvärda utläggningar på temat. Till exempel påpekas att även samkönade relationer kan ge uttryck för Andens frukter och att ingen av dessa ”tycks stå i direkt motsats till trofast homosexuell samlevnad”.

Man hänvisar också till urkyrkans hantering av frågan om offerkött som exempel på ”vilka regler som behöver omtolkas kontextuellt eller inte för att uppehålla ett sant liv i kärlek till Gud och varandra”.

I stället för att hänvisa till skapelsetexterna och den uttryckliga undervisningen i Nya testamentet introducerar man alltså allmänna principer av tveksam exegetisk relevans. På vilket sätt kan detta beskrivas som evangelikalt?

Ett sista exempel på problematiska inslag kan vara avsnittet om trohet, där man talar om församlingen som ”en gemenskap som hjälper familjer [oavsett konstellation?] att hålla samman”. Trohet är förstås en central dimension av den bibliska äktenskapssynen. Men varför väljer man inte att också lyfta fram alla andra komponenter i en skapelsegrundad äktenskapssyn:

• överlåtelse (1 Mos 2:24).

• komplementaritet (1 Mos 1:27–28; 2:18–24).

• (potentiell) fruktsamhet (1 Mos 1:28).

Processmaterialet ställer frågan: ”Betyder detta att den viktigaste frågan inte är ’ja’ eller ’nej’ till trogen homosexuell samlevnad utan att urskilja vilka livsval som befrämjar de karaktärsegenskaper som formas i Jesus efterföljd?”

I mina öron låter detta förvillande likt de klassiska orden: ”Skulle då Gud ha sagt?”

I stället för att hänvisa till skapelsetexterna och den uttryckliga undervisningen i Nya testamentet introducerar man alltså allmänna principer av tveksam exegetisk relevans.

De hätska angreppen på demokratin måste upphöra

Ledare Nu måste det vara slut med smutskastningen av demokratin! Ett val har genomförts där flertalet... tisdag 27/9 00:10

Första kvinnan att leda Italien

Ledare Nyckfullheten i italiensk politik gör att högerblockets framgångar i söndagens val inte... tisdag 27/9 00:00

Nya rön krävde ett alternativt sätt att förklara evolutionen

Skapelsetro (del 4/8) De flesta sekulariserade nutidsmänniskor anser att evolutionen är någonting fullständigt... tisdag 27/9 00:00

Tillbedjan ändrar atmosfär och förväntan

Bönekrönika ”Men det kommer en tid, och den är redan här, när sanna tillbedjare ska tillbe Fadern i ande och... tisdag 27/9 00:00

Både möjligheter och faror med ett mediedominerat samhälle

Ledare Drottning Elizabeth II symboliserar på flera områden de stora förändringar som skett i västvärlden... lördag 24/9 00:10

Därför backar Kyrkornas världsråd i Israelkritiken

Israelkommentar I efterdyningarna av det svenska riksdagsvalet har det noterats att de unga väljarna skiljer sig...

Nya rön krävde ett alternativt sätt att förklara evolutionen

Skapelsetro (del 4/8) De flesta sekulariserade nutidsmänniskor anser att evolutionen är någonting fullständigt...
Följ Världen idag i sociala medier