Om än min kropp och min själ tynar bort, så är Gud mitt hjärtas klippa och min del för evigt.
Psaltaren 73:26

Världen idag

På årets Torpkonferens diskuterades begreppet ”evangelikal”, som varit ett av definitionsorden för EFK som rörelse men som på senare tid har fått olika betydelser, mycket på grund av influenser från USA. Foto: Ola Karlman

Borde EFK byta identitetsmarkör?

Ledare · Publicerad 00:00, 26 jun 2019

Begreppet evangelikal har diskuterats på Evangeliska frikyrkans Torpkonferens. Tidningen Dagen har på ledarplats utmanat EFK att överge beteckningen ”evangelikal” och ersätta det med ordet ”evangelisk”. I svensk kristenhet är det framför allt Evangeliska frikyrkan och Svenska evangeliska alliansen som utvecklat begreppet ”evangelikal” som en identitetsmarkör.

Man bör också komma ihåg att på engelska finns bara begreppet evangelical, medan vi i svenskt språkbruk har använt både ”evangelisk” och ”evangelikal” som begrepp. ”Evangelisk” brukar ju då närmast definieras som protestantisk, att man har sina rötter i 1500-talets reformation. Svenska kyrkan är ett evangelisk-lutherskt samfund.

Historiskt växte beteckningen ”evangelikal” fram som en tredje väg mellan teologiskt liberala grupper och fundamentalismen. Det var i amerikansk debatt som man utmejslade denna tredje väg. Den liberala teologin tappade sitt fotfäste i de kristna bekännelseskrifterna och klassisk kristen tro, och i synen på Bibeln som Guds ord och uppenbarelse.

Fundamentalismen var från början en rörelse för att försvara de klassiska kristna lärorna, när de angreps av den liberala teologin. Men när fundamentalismen blev för sluten, vetenskapskritisk och kulturellt isolerad, med en för strikt bokstavsläsning av Bibeln, blev evangelikalismen en rörelse som värnade om de klassiska kristna lärorna, Bibelns auktoritet och ofelbarhet, men var ekumenisk och samarbetsinriktad, och inte vetenskapskritisk.

Några ledande personer inom evangelikalismen var evangelisten Billy Graham och prästen inom anglikanska kyrkan, John Stott, som var några av arkitekterna och inspiratörerna bakom Lausannedeklarationen från 1974.

På Torpkonferensen har det helt riktigt lyfts fram att begreppet ”evangelikal” har fått olika meningar och används ofta på ett slarvigt sätt. I amerikansk debatt använts begreppet ofta som en sammanfattande beskrivning av de breda rörelser i amerikansk kristenhet som är ganska strikt bibeltroende, men som inte är pingstvänner eller betonar den karismatiska sidan av det kristna livet.

Det är en helt onödig försnävning av ordet ”evangelikal”. I England fungerar ”Evangelical Alliance”, som en samlande rörelse för bibeltroende och karismatiska kristna i både traditionella och nya karismatiska kyrkor. Ordet ”evangelikal” har i medier och modernt amerikanskt språkbruk fått politiska undertoner, genom att den evangelikala rörelsen ofta uppfattats som nära allierad med det republikanska partiet; det har blivit ett samlingsbegrepp för kristna som röstar på republikanerna och i nuvarande läge på Donald Trump.

Detta är också en helt felaktig försnävning – ”evangelikal” står för en teologisk positionsbestämning, inte politisk.

Man bör även peka på att i den teologiska debatten har begreppet evangelicals utvidgats till att man i vissa kretsar rör sig i teologisk liberal riktning.

Det som dock är oklart, är var gränsdragningen i dag ligger mellan evangelikalismen och fundamentalismen. Jag känner inte till någon kristen gruppering som betecknar sig som fundamentalister. Det används i vanligt språkbruk för avståndstagande mot det som man inte gillar. Ska begreppet fundamentalismen vara meningsfullt måste det närmare definieras och inte bara användas som ett skällsord.

Evangeliska frikyrkan har sedan starten för drygt tjugo år sedan definierat sig själv som karismatiskt öppen, missionsinriktad, evangelikal och baptistisk. Det är ett mycket genomtänkt sätt att beskriva vad en kristen rörelse står för. Begreppet ”evangelisk” står i svenskt språkbruk för allmänt protestantisk, och har därmed en vidare innebörd.

Mot denna bakgrund verkar det rimligt att Evangeliska frikyrkan behåller ”evangelikal” som en identitetsmarkör, men att ett förnyat samtal om definitionen av begreppet är nödvändigt.

Begreppet ”evangelisk” står i svenskt språkbruk för allmänt protestantisk, och har därmed en vidare innebörd.

Valdeltagandet avgör inriktning

Israelkommentar Det är uppenbart att valdeltagandet avgör valen i demokratiska nationer, men i Israel är procentandelen som röstar särskilt avgörande. Detta beror på...

Sötpotatis – en gröda med svensk potential

Visst älskar sötpotatisen värme, men kan Kanada så kan vi. Den svenska sötpotatisen har potential, enligt Sveriges lantbruksuniversitet.