”Herre, låt mig förstå att mitt liv har ett slut, att det finns en gräns för mina dagar, så att jag inser hur förgänglig jag är.
Psaltaren 39:5

Världen idag

Svensk präst klev fram mitt i Tysklands sönderfall

Birger Forell var en verksam kristen antinazist i Hitlers Berlin och gjorde sedan stora insatser i samband med återuppbyggnaden av Tyskland, efter andra världskriget. Forell var bland annat med och grundlade en tysk stad – flyktingstaden Espelkamp.

Kulturserie · Publicerad 00:00, 27 jul 2021

”Var han än blev ställd i livet gjorde han sin post till ett centrum, där det skapades historia. Hans varma hjärta tillät honom inte att slå sig till ro, utan när en extraordinär uppgift var fullgjord gick han […] över till nästa.”

Föremålet för detta omdöme, som väver ihop europeisk 1900-talshistoria med en mans personliga egenskaper, hette Birger Forell. Orden fälldes när denne svenske präst gick ur tiden 1958.

Avsändaren, Harald von Koeningswald, utkom fyra år senare med det biografiska standardverket Birger Forell: Leben und Wirken in den Jahren 1933–1958.

Att Forells fascinerande och oändligt krävande livsöde först sattes på pränt på tyska är betecknande.

Det skulle dröja till utgivningen av min egen bok En utsträckt hand till masseländets land: Birger Forell 1893–1958 (Högskolan i Borås, 2018) innan en grundlig, på arkivforskning byggd, framställning förelåg på Forells eget modersmål.

Betydelsen av Birger Forells livsgärning har i en brittisk skildring jämställts med de insatser som bär Dag Hammarskjölds och Folke Bernadottes namn.

Till skillnad från dessa bägge aktörer på efterkrigstidens internationella arena är dock Forell alltjämt okänd; bland den historieintresserade allmänheten är det få personer som är bekanta med hans insatser under och efter andra världskriget.

Den röda tråden i Birger Forells livsverk utgjordes av insatser för ett lidande broderfolk. Hans år som tjänare för Jesu Kristi sak var i hög grad ett liv för Tyskland.

Forells namn finns inskrivet i såväl den kristna antinazistiska motståndsrörelsens, det på kriget följande försoningsarbetets och inte minst den tyska återuppbyggnadens historia.

Han vann genom sin medmänsklighet sig hederstiteln Krigsfångarnas fader. Forell är mig veterligen den ende svensk som kan ta åt sig äran för grundläggandet av en tysk stad – flyktingstaden Espelkamp på 1950-talet.

Att den från Söderhamnstrakten bördige Birger Forell, son till en kusk och uppvuxen i ett arbetarhem, kom att ägna större del av sitt vuxna liv åt 1900-talets tyska trauma har sin förklaring: Kallet var en följd av möten med lidandets land i anslutning till det tjugonde seklets urkatastrof: första världskriget.

Med rekommendationer av ingen mindre än ärkebiskop Nathan Söderblom i kappsäcken, anlände Birger Forell som teologie student 1919 till Tyskland.

Han hade lockats att söka sig ut i Europa av en bok som han tagit till sitt hjärta – religionsvetaren Rudolf Ottos Das Heilige (Det heliga).

Forell kände att han måste få sitta vid mästarens fötter.

Den svenske studenten kom att bli den betydligt äldre Ottos förtrogne. Han fick följa med denne som assistent på en resa i vetenskapens och folkförsoningens tjänst; en resa som gick till Indien och under vilken Forell gjorde Mahatma Gandhis bekantskap.

Gandhis icke-våldsbudskap gjorde livslångt intryck på Birger Forell. Om den strapatsrika turen skrev han sin enda bok – Från Ceylon till Himalaya (1929); ett bidrag till den vid tiden omfångsrika litteraturen av reseberättelser.

Rudolf Ottos betydelse för Forell tog sig också uttryck i att denne lärdomsgigant aktivt verkade för att Forell skulle få tjänst som svensk kyrkoherde i Berlin; i den efter Sveriges drottning uppkallade Victoriaförsamlingen.

På ett tidstypiskt, lite käckt sätt, skriver Forell i dagboken: ”Det låter ju något! Önska dig gosse”.

Efter diverse turer blev drömmen verklighet 1929. En av sjukdom märkt Nathan Söderblom förrättade installationen i den strategiskt viktiga europeiska metropolen. Runt hörnet väntade emellertid utmaningar på Forell som snarast var mardrömslika.

De politiska, sociala och revanschistiska spänningar i det tyska samhället som han redan 1919–1920 hade iakttagit med förskräckelse skulle få sin urladdning i upphöjandet av Adolf Hitler till rikskansler.

Denna för hela Europa, ja, hela världen, olycksbringande händelse kom att bli bestämmande för resten av Forells liv.

Dagar och nätter under de 25 år som skulle passera mellan 1933 och 1958 fylldes av räddningsinsatser för präster och judar, av arbete med krigsfångar och av strävan att återintegrera det för andra gången på kort tid pariaförklarade Tyskland i den europeiska gemenskapen.

Samtidigt sökte Forell på alla sätt bidra till att få det sönderslagna landet på fötter.

Betydelsen av Birger Forells livsgärning har i en brittisk skildring jämställts med de insatser som bär Dag Hammar-skjölds och Folke Bernadottes namn.

När islamisering blir ett hot mot tron och friheten

Ledare I en metodistkyrka i sydöstra England knivmördades nyligen den brittiske parlamentsledamoten David... torsdag 21/10 00:10

Församlingen är en del i det samhälle där vi är satta att vara och verka.

Inför söndag I Jeremia 29:7 står:  ”Sök den stads bästa dit jag har fört er.” Detta skriver han till ett folk... torsdag 21/10 00:00
E-tidning
Tidningen kommer ut tisdag–lördag. Fredags- och lördagsutgåvorna publiceras endast digitalt.
Senaste magasinen

Han överlevde allvarligaste formen av cancer

Församlingsliv Vittnesbörd. Av egen erfarenhet vet Conny Peterson att Gud tar hand om oss, vad som än händer. För egen del har...

”Jag fick se en syn av himlen i en timme”

Ung Livsberättelse. I en timmes tid fick Amanda Nordin uppleva himlen och se både Gud och Jesus och färger som inte...
Senaste avsnitten:
Följ Världen idag i sociala medier