Herren gör fattig och han gör rik, han ödmjukar och han upphöjer.
1 Samuelsboken 2:7

Världen idag

Så har postmodernismen utvecklats efter millennieskiftet

Temperaturen stiger i kulturen. Nya frågor, nya konfliktlinjer och nya ord: identitetspolitik, kritiska rasstudier, intersektionalitet, deplattformering (cancel culture), Black Lives Matter, woke … Hur ska vi förstå polariseringen och vreden i nutiden?

Kulturserie · Publicerad 06:00, 9 dec 2020

Jag vill länka samman sex individer och visa hur deras idéer hakat i varandra och skapat vår nuvarande situation.

Det börjar med Karl Marx (d 1883). Även om marxismens trovärdighet försvann med Sovjetunionens kollaps så överlevde vissa av idéerna. Den viktigaste är Marx förståelse av samhället. Med orden från Det kommunistiska manifestet: ”Historien om alla hittillsvarande samhällen är historien om klasskamp.”

Samhällets grundläggande konflikt står mellan två grupper, kapitalägarna och arbetarna. Kapitalägarnas förtryck av arbetarna kan endast förändras genom våldsam revolution från arbetarnas sida.

Det fortsatte med den italienske marxisten Antonio Gramsci, som fängslades 1927. Under fångenskapen skrev han Anteckningsböcker från fängelset, som fått stort inflytande. Gramsci insåg att arbetarna i väst aldrig kommer att göra den av Marx förutspådda revolutionen.

Genom vad Gramsci kallar ”kulturell hegemoni” hålls arbetarna fångna, inte bara av ekonomiska villkor, utan också av ideologiska bojor. Det handlar om tankesätt och bilder av verkligheten, som upplevs lika naturliga som molnen på himlen, och som förmedlas av kulturen och passiviserar arbetarna.

Den tredje länken är Herbert Marcuse (d 1979) som kallas ”fader till den nya vänstern” och som förde vidare perspektivet från Gramsci. Han insåg att arbetarklassen inte längre är en kraft för revolutionär förändring, eftersom den genom konsumismen blivit fången under det kapitalistiska systemet och inte erkänner behovet av revolution.

Marcuse tänkte sig i stället en allians mellan radikala intellektuella och grupper som marginaliserats utifrån etnicitet, hudfärg, socialt utanförskap etcetera. Det är dessa som tillsammans kan förändra samhället. Marcuse menade också att det går att förena akademiskt arbete med revolutionär aktivism och han öppnade dörren för dagens forskaraktivism.

Det leder vidare till den marxistiske sociologen Rudi Dutschke (d 1979). Han myntade uttrycket ”den långa marschen genom institutionerna”.

Konsekvensen av vad Gramsci och Marcuse hade insett är att revolutionen bara kan ske genom kontroll av de kulturella institutioner som kontinuerligt vidareför förtrycket. Här finns bakgrunden till vänstervridningen av universiteten, media och kulturbranschen.

Den amerikanske vänsterradikala feministen Carol Hanisch (f 1942) utgör den femte länken. I en essä från 1969 skriver hon att en av de första sakerna vi upptäcker i dessa kvinnogrupper ”är att personliga problem är politiska problem. Det finns inga personliga lösningar just nu. Det finns bara kollektiva åtgärder för en kollektiv lösning”.

Samtliga människans problem förs över till den politiska sfären; politiken blir människans frälsare.

Den sista länken i kedjan är Kimberlé Crenshaw (f 1959), amerikansk jurist, medborgarrättsaktivist och företrädare för kritiska rasstudier. Från henne kommer begreppet intersektionalitet, som innebär att samhället består av hierarkiska system av förtryck och privilegier.

En människas olika identiteter – kön, ras, klass, sexualitet, religion, funktionshinder, utseende etcetera – kan kombineras för att visa mönster av diskriminering och förmåner. Vit, västerländsk, heterosexuell, kristen man finns i toppen av pyramiden av privilegier och bär utifrån den positionen ansvar för förtrycket av dem under honom.

Trots alla förändringar har tre perspektiv följt med hela vägen från Marx:

Det första är tanken på historisk nödvändighet, att historien rör sig mot ett givet mål. Därför kan kritiker avvisas, inte bara med att ”ni har fel”, utan med att ”ni befinner er på fel sida av historien”. Därmed behöver kritiken inte tas på riktigt allvar.

Det andra är att man ställer grupp emot grupp. För Marx var det kapitalister mot proletariat. I dag är konflikten utökad från ekonomi till identitet och gäller ras, etnicitet, kön, sexualitet, gender, makt och så vidare. Samhället förstås utifrån grupptillhörighet och utifrån konflikter mellan dessa grupper.

Det tredje är förkastandet av samhällsystemet som sådant. Eftersom problemen är systemiska och strukturella – som i strukturell rasism – är den enda lösningen revolution. Systemet som sådant måste rivas ner så att något nytt kan växa fram ur dess ruiner.

Fotnot: Se Hotspots programserie om postmodernismen på play.varldenidag.se/series/postmodernismen

Se gärna också artikeln: ”Så tog den radikala vänstern kontroll över samhället” (15/10)

Marcuse tänkte sig i stället en allians mellan radikala intellektuella och grupper som marginaliserats utifrån etnicitet, hudfärg, socialt utanförskap etcetera. Det är dessa som tillsammans kan förändra samhället.

Trend: Allt fler judar flyttar till Israel

Imigration. Under 2021 har hittills fler än 20 000 judar anlänt till Israel för att bosätta sig i landet.... söndag 17/10 20:00

Återstart av luftförsvar tecken på helt nödvändig tillnyktring

Ledare Cirkeln sluts. I Världen idags allra första nummer (28/9, 2001) uppmärksammades riksdagens beslut... lördag 16/10 00:10

EU:s överstatlighet utmanas av Polen

Ledare EU-domstolens fördragsfästa juridiska överhöghet utmanas när den polska författningsdomstolen i ett... lördag 16/10 00:00

2 700 år gammal toalett hittad i Israel

Israel. Vid arkeologiska utgrävningar i Jerusalem påträffades nyligen en cirka 2 700 år gammal toalettstol.... söndag 17/10 14:00

En helt vanlig söndag i Istanbul

Missionsglimten Jag bor i Istanbul, Turkiet, tillsammans med 15 miljoner andra. 98 procent av dem är muslimer och... lördag 16/10 00:00

Trend att unga säger upp sig – kan bli möjlighet för kyrkan

Ledare Har du hört talas om ”the great resignation”? Uttrycket, som kan översättas ”den stora... fredag 15/10 00:10
E-tidning
Senaste magasinen
Senaste avsnitten:
Följ Världen idag i sociala medier