Ni otrogna, vet ni inte att vänskap med världen är fiendskap mot Gud? Den som vill vara vän med världen blir fiende till Gud.
Jakobsbrevet 4:4

Världen idag

Reaktion mot revolutionen skapade politiska idéer

Slutet av 1900-talet och början av 2000-talet har präglats av de historiska religionernas återkomst. Detta aktualiserar äldre konservativt politiskt tänkande när det gäller relationen mellan religion och stat, skriver Torbjörn Aronson.

Kulturserie · Publicerad 07:00, 25 feb 2021

Konservatismen uppstod som politisk idétradition i kölvattnet av den franska revolutionen 1789. Från första början fanns en religiös dimension med i det politiska tänkandet, som formulerades av Edmund Burke (1727–97) och fransmannen Joseph de Maîstre (1753–1821).

En bakgrund till det var framför allt de våldsamma angrepp på kristendom och kyrka som skedde i Frankrike.

En annan faktor som spelade en viktig roll utgjordes av det faktum att kyrka och stat på olika sätt hängt samman i Europa ända sedan den romerske kejsaren Konstantin den store erkände kyrkan på 300-talet.

Edmund Burke var irländare och med stor sannolikhet kryptokatolik och frihetsinriktad. Han försvarade det brittiska styrelseskicket med dess inslag av både en bred, historiskt förankrad statskyrka och yttrande- och religionsfrihet.

Vad han framför allt avskydde hos de radikala franska revolutionärerna var deras kristendomsfientlighet, våldsamhet och naiva tro på att kunna skapa ett nytt samhälle utan förankring i samhällets historiska traditioner.

Joseph de Maîstre var katolik och ville återställa det styre som präglat Frankrike före revolutionen. Han var inte lika frihetsinriktad som Burke, men hyste samma antipatier som denne.

Sent i sitt liv skrev han boken Du Pape (Påven), där han argumenterade för att ett återupprättat påvedöme var det enda som i längden kunde skapa fred i Europa.

Burkes och de Maïstres utgångspunkter var bland annat:

• att politisk makt ytterst kommer från Gud.

• att människan är en religiös varelse.

• att kyrkan spelar en positiv roll i samhället, bland annat genom sin omsorg om fattiga och sjuka.

• att samhällets historiska traditioner bör vara vägledande när förändringar diskuteras.

• att våldsamma maktövertaganden leder till negativa konsekvenser för hela samhället.

Mycket av detta har följt med och delats av konservativa politiska tänkare och politiska partier i olika länder fram till i dag. I takt med sekularisering och separation mellan kyrka och stat har sekulariserade varianter av konservativt politiskt tänkande uppstått i Europa och den anglosaxiska världen.

Vad som bevarat sin giltighet är uppfattningen att politisk makt har ett begränsat syfte, att religion spelar en ofta betydande och positiv roll i människors och samhällens liv, samt att religion härbärgerar olika typer av traditioner och kan spela en modererande roll i snabba samhällsförändringar.

Dessa uppfattningar har blivit alltmer aktuella och betydelsefulla under de senaste decennierna, i takt med religionernas återkomst, och skapar förutsättningar också för framtida kopplingar mellan en frihetlig konservatism och religiösa samfund.

Till skillnad från de radikala sekulära politiska strömningarna finns en uppenbar potential i konservativt politiskt tänkande att erbjuda både socialt utrymme och tankemässiga redskap att hantera en ökad religiositet i både Västerlandet och andra delar av världen.

Slutet av 1900-talet och början av 2000-talet har präglats av de historiska religionernas återkomst. Kristen tro, islam, hinduism och buddhism har alla på olika sätt fått en starkare ställning i respektive kärnområden under de senaste fyrtio åren.

Kristen tro har dessutom spritts genom mission i Afrika, Asien och den postkommunistiska världen, på ett oväntat sätt.

Detta aktualiserar äldre konservativt politiskt tänkande när det gäller relationen mellan religion – särskilt kyrka och kristen tro – och stat, samhälle och politik.

Den modernisering som skett har inte försvårat för kyrkorna, utan tvärtom varit en hjälp. Kristen tro, och andra slag av religiös tro, är i allt högre utsträckning ett personligt val men samtidigt något som oftast utövas i sociala gemenskaper. Det passar väl in i ett samhälle präglat av marknadsekonomi, urbanisering och modernisering, där individen i allt högre grad får ett större ansvar för sitt liv.

Religiös tro hjälper individer att finna mening i livet men ofta också en social gemenskap, som erbjuder nätverk i en tid av snabba kast och sociala förändringar.

Konservatismen utgår från att människan är en religiös varelse och ofta tillhör någon religiös gemenskap. Konservatismen har samtidigt alltid slagit vakt om majoritetssamhällets traditioner och förhållningssätt.

Detta är en bra grund för en realistisk politik i ett samhälle som präglas av växande religiösa gemenskaper och konflikter mellan dessa och sekulariseringskrafter.

Konservatismens pessimistiska människosyn och motstånd mot totalitära hot gör den också till en hållbar ideologisk motkraft i tider där islamism och annan typ av våldsbejakande extremism spelar en roll.

Fotnot: Se Hotspots program med Torbjörn Aronson om konservatismen här

Edmund Burke

• Edmund Burke (1729–1797) var en irländskfödd, brittisk politiker, skriftställare och filosof.

• 1765 blev Burke vald till parlamentsledamot för whigpartiet och återvaldes senare i andra valkretsar, bland annat i Bristol.

• Burke var även brittisk representant för kolonin New York (USA) 1771–74.

• Burke propagerade för de politiska partiernas betydelse i ett lands styrelse, fri handel med Irland och religionsfrihet och försvarade de amerikanska koloniernas frigörelse.

• Han lämnade sin plats i parlamentet 1794.

• Burke skrev ett flertal böcker, varav Reflektioner om Franska revolutionen (1790) är det mest kända och det inflytelserika verket. 1756 publicerades A vindication of natural society.

• Edmund Burke ses av många såsom konservatismens fader.

Joseph-Marie de Maîstre

• Joseph-Marie, comte de Maîstre (1753–1821) var en fransktalande filosof, författare, advokat och diplomat från Savoyen.

• Enligt de Maîstre förmår endast regeringar med en kristen konstitution förhindra sådana oroligheter och blodsutgjutelser som följt av de rationalistiska program som revolutionen 1789 infört. (Med en kristen konstitution avsåg han samtliga europeiska stater, men i synnerhet de europeiska katolska monarkierna.)

• Han var eldsjälen bakom tron på principen om det etablerades auktoritet, vilket revolutionen sökte förgöra.

• de Maîstre försvarade principens giltighet överallt: i staten genom att förorda monarkin, i Kyrkan genom att tillerkänna påvemakten flera privilegier, och i världen genom tilltron till Guds försyn.

Källa: Wikipedia

LRF: Minska vildsvinsstammen med 90 procent

Djur. Minska vildsvinsstammen med 270 000 djur till 30 000. Det begär Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och... torsdag 28/9 22:00

USA behöver lyfta sig inför nytt presidentval

Ledare Så hänger då det offentliga USA återigen halvvägs ut över stupkanten efter politisk osämja. Och med... fredag 29/9 00:10

Skyttedals drogutspel blev hennes fall

Ledare Många höjer förstås på ögonbrynen över att en europaparlamentariker som Sara Skyttedal (KD) väljer... fredag 29/9 00:00