Kraftigt ökade skatteintäkter krävdes under andra hälften av 1900-talet för att genomföra det ideologiska experimentet med välfärdsstaten. Men om höga skatter blev ett problem för medborgarna varför mötte det då inte mer opinionsmässigt motstånd?

Utöver kostnader för nya bidrag, subventioner och ersättningar efter krigets slut började den offentliga sektorn expandera med miljontals nya jobb och allt detta skulle finansieras. Skatterna på arbete började därför bli kännbara, inte bara för höginkomsttagare utan även för medel- och låginkomsttagare.