Den rättfärdige gläder sig i Herren och flyr till honom, och alla som har ärliga hjärtan skattar sig lyckliga. 
Psaltaren 64:11

Världen idag

Ökat politiskt inflytande ledde till förändrad folkkyrka

Svenska kyrkan har under hundra år förändrats i grunden. Det hävdar journalisten Jesper Bengtsson i boken Reformismens väg: Om socialdemokratin och kyrkan.

– Det handlar om en helt annan kyrka än för 30, 50 eller 70 år sedan. Det gäller både organisation, värderingar och politiska ställningstaganden, säger han.

Kulturserie · Publicerad 07:00, 16 sep 2021

Det som åstadkommit denna stora förändring inom kyrkan är, enligt Jesper Bengtsson, i stor utsträckning socialdemokratin, ett parti som han själv tillhör. Han beskriver sig i samtal med Världen idag som kristen och troende, dock utan personlig relation till kyrkan och dess verksamhet.

Boken Reformismens väg har skrivits på uppdrag av den socialdemokratiska kyrkomötesgruppen. Den speglar de olika attityderna till Svenska kyrkan i den tidiga socialdemokratin, dels en linje som snabbt ville kapa banden till Svenska kyrkan – och gärna också försvaga den – dels de som inte ville släppa kontrollen över en viktig institution, till exempel förre finansministern Gunnar Sträng, som fällde kommentaren: ”Aldrig ger jag svartrockarna den makten”.

– Men det fanns också, i de stora medlemsleden, många som hade nära band till kyrkan och som satt i kyrkbänkarna på söndagarna, menar Jesper Bengtsson.

Denna stora grupp blev till sist avgörande.

Relationen till kyrkan var föremål för intensiva diskussioner på åtskilliga partikongresser under i princip hela 1900-talet, där vissa ville gå hårt fram, bryta med kyrkan och konfiskera den kyrkliga egendomen, medan andra ville gå den väg som partiet valt också i politiken: den långsamma förändringens, reformismens, väg.

– Ja, det stämmer, säger Jesper Bengtsson, men hävdar att den fientliga inställningen till kyrkan upphörde redan på 1920-talet.

– Från den tidpunkten var man inte längre anti-kyrklig, inte längre emot utan med, säger han.

– Det gamla fientligheten fick vika för den nära relation till kyrkan som fanns hos många.

Begreppet ”reformismens väg” har en tydlig koppling till den väg av successiva reformer och förändringar som präglar det politiska livet. Och det är också förändringar med tydligt politiskt innehåll som, enligt Bengtsson, kännetecknar förändringen i Svenska kyrkan: arbetsmiljö, organisation, värderingar som ligger nära socialdemokratin, och som slutpunkt, hittills, en förändrad syn på äktenskapet genom införandet av samkönade vigslar.

– Nu har också tillkommit en vilja att slå vakt om det som åstadkommits, att hindra att politiska landvinningar som man uppnått rullas tillbaka. Här ses framför allt Sverige­demo­kraternas ambitioner i kyrkovalet som hotfulla.

I samtalet med Världen idag tonar Jesper Bengtsson dock ner socialdemokraternas politiska ambitioner.

– De som företräder partiet i kyrkliga sammanhang är i de flesta fall aktiva kyrkomedlemmar som också är socialdemokrater.

Jesper Bengtsson har noterat att några före detta ärkebiskopar – såsom Gunnar Weman och KG Hammar – uttalat sig kritiskt om den politiska styrningen av kyrkan.

– Det är den modell kyrkan har valt, men kyrkan kan naturligtvis välja en annan, det är fullt möjligt. Med en annan folkkyrkosyn kanske det är de aktivt troende som ska rösta. Men nu har man valt den här linjen.

– Jag tar inte ställning till hur det bör vara, jag har bara skildrat socialdemokratisk kyrkopolitik.

Som reformprojekt betraktat är förändringen av kyrkan nästan unik i sin uthållighet och sin långsamma men grundliga process.

– De konservativa krafterna har aldrig försvunnit, men tendensen har varit tydlig och obeveklig. Steg för steg har kyrkan klivit in i modern tid, säger Jesper Bengtsson.

Nu har också tillkommit en vilja att slå vakt om det som åstadkommits, att hindra att politiska landvinningar som man uppnått rullas tillbaka. Här ses framför allt Sverigedemokraternas ambitioner i kyrkovalet som hotfulla.

Kyrkomötets utveckling

• En snabb uppgörelse mellan Socialdemokraterna och Centern under 1990-talets krisår ledde till den historiska förändringen för Svenska kyrkan år 2000. Kyrkan erbjöds goda villkor vid en skilsmässa, men det fanns ett pris: starkare politisk närvaro i beslutande organ.

• Det moderna kyrkomötet infördes 1863 i samband med riksdagsreformen, där kyrkan förlorade sin tidigare representation. Den framväxande folkliga frikyrkligheten spelade också in; den skapade ett behov att visa att det också i Svenska kyrkan fanns ett lekmannainflytande.

• Ursprungligen bestod mötet, som skulle samlas minst en gång vart femte år, av biskopar och lekmän. Efter en del ändringar kom kyrkomötet att bestå av 64 ledamöter, varav hälften var lekmän. Dessa skulle uttryckligen representera de församlingar de kom ifrån, inte olika åsikts- eller partigrupperingar. År 1949 utökades antalet till 100, varav 57 skulle vara lekmän.

• Vid skilsmässan år 2000 utökades kyrkomötet till 251 ledamöter, samtliga lekmän. Dessa väljs i direkta val och den politiska närvaron som tidigare inte varit lika tydlig, slog nu igenom. Flertalet partier ställer, direkt eller via sidoorganisationer, upp i kyrkovalet som hålls vart fjärde år. Därtill finns i dag ett antal opolitiska grupperingar.

• Centern var tidigare en stark försvarare av statskyrkosystemet, men gick med på ett skiljande som i slutet av 1900-talet upplevdes oundvikligt och som också hade stort inomkyrkligt stöd. Partierna garderade sig dock genom ett valsystem som stärkte deras grepp över kyrkan. Direktval infördes, där alla medlemmar i kyrkan över 16 år har rösträtt. Dopet blev medlemsgrundande, det tidigare automatiska medlemskapet vid födseln upphörde. Under de tjugo år som gått har Svenska kyrkans medlemsantal sjunkit kraftigt, dels genom utträde, dels genom färre dop.

Källa: Wikipedia.

Tidigare statsministern Göran Persson, om skilsmässan mellan stat och kyrka:

– Jag beklagar utvecklingen. Svenska kyrkan var en av få nationella symboler i vårt land som erbjöd en daglig närvaro och hade en vardaglig innebörd. En sådan samlande kraft behövs, inte minst i en globaliserad tid. Kyrkan är vår svenska folkkyrka i ordets bästa mening. Där ska alla ha rätt att samlas, dit ska alla kunna gå, oavsett religiös tillhörighet i övrigt. Till kyrkan ska vi alla vara välkomna när livet stundom väljer en riktning vars konsekvenser vi kanske inte orkar bära själva. (ur boken Min väg, mina val.)

Gunnar Weman, ärkebiskop 1993–97

– Vi blev en friare kyrka, men vi blev inte en fri kyrka. Det är fullständigt unikt att Svenska kyrkan låter sig representeras av grupperingar som inte primärt kommer från den gudstjänstfirande kyrkans gemenskap.

KG Hammar, ärkebiskop 1997–2006

– Hela biskopsmötet stod för denna linje, men vi var inte rutinerade nog och sjabblade bort frågan. Vi såg inte riktigt konsekvenserna av de direkta valen.

Ärkebiskop Antje Jackelén

– Det mest konsekventa vore att inte ha nomineringsgrupper med partipolitiska kopplingar. Partierna har gett oss ett demokratiskt tillskott, men i längden kommer det nog inte att vara på det här viset.

Citaten av Gunnar Weman, KG Hammar och Antje Jackelén är hämtade från intervjuer i tidningen Dagen.

Guds spår i skapelsen är starkare än sekularisering

Ledare Ordet sekularisering kommer av latinets sæcularis, från vilket vi har det svenska ordet sekel.... lördag 23/10 00:00

Cementa och LKAB visar behov av reformerad miljöbalk

Ledare Minns du valrörelsen 2006? Centerpartiet under Maud Olofsson gick till val på att i... fredag 22/10 00:10

Tårarna rann när hon hörde Guds ord

Missionsglimten Jag talade nyligen med våra partner i ett land i Centralasien som använder sociala medier för att... lördag 23/10 00:00

Bråket EU–Polen belyser värdekonflikt

Ledare Spänningen mellan EU och Polen har under veckan ökat ytterligare en nivå. I förra veckan slog polsk... fredag 22/10 00:00

Första judiska bröllopet i Bahrain på över 50 år

Gulfstaterna. Det var en stor helg för den judiska minoriteten i kungariket Bahrain när de nyligen kunde fira... söndag 24/10 10:00
E-tidning
Tidningen kommer ut tisdag–lördag. Fredags- och lördagsutgåvorna publiceras endast digitalt.
Senaste magasinen

Han överlevde allvarligaste formen av cancer

Församlingsliv Vittnesbörd. Av egen erfarenhet vet Conny Peterson att Gud tar hand om oss, vad som än händer. För egen del har...

”Jag fick se en syn av himlen i en timme”

Ung Livsberättelse. I en timmes tid fick Amanda Nordin uppleva himlen och se både Gud och Jesus och färger som inte...
Senaste avsnitten:
Följ Världen idag i sociala medier