Innan bergen blev till och du skapade jorden och världen, från evighet till evighet är du, Gud.
Psaltaren 90:2

Världen idag

Hedersvåld är ett beslut familjen tar gemensamt

I samhällen med låg tillit härskar misstron, och misstro hämmar relationer, skapar otrygghet, fattigdom och främlingskap. Det skriver Soheila Fors i sin första artikel av två om heder och klankultur.

Kulturserie · Publicerad 00:00, 10 jun 2021

Hedern är vacker. I alla kulturer är det något gott att vara hederlig, att vara pålitlig, att ha andra människors tillit. I alla kulturer är det dåligt att vara opålitlig och misstrodd.

Alla människor söker tillit och trygghet. Alla människor skyr misstro och otrygghet. Tillit är samhällets sammanhållande kitt. Ett samhälle med hög tillit fungerar väl. Det har i regel låg korruption och en stabil demokrati.

Ingenstans har tilliten till andra människor varit så hög som i Norden. Här har vi tagit för givet att vi kan lita på varandra och tilliten har byggt goda samhällen. Ett gemensamt förtroende har skapat en nordisk tillitskultur. Vi har kunnat leva utan murar.

I samhällen med låg tillit härskar misstron. Misstron hämmar relationer, skapar otrygghet, fattigdom och främlingskap. Nyhetsrapporteringen från Mellan­östern visar varje dag vilket samhälle misstron formar. Den skadar samhällsbygget och skadar dess människor. Där måste människor ingå pakter till skydd.

Familjen eller klanen är pakter med uppgift att skydda dess medlemmar mot omvärlden, ofta till priset av individens drömmar och önskningar.

Familjer i Norden kan ha ”svarta får”, personer som inte lever upp till tilliten. Samtidigt som de kan vara en sorg för anhöriga, smutsar inte deras livsföring ner familjen och släkten. Det beror på att Norden har en individkultur, där var och en bär sin egen heder och sin egen skam.

I en gruppkultur däremot där alla är ett ”vi” kan den enskilde gruppmedlemmens handlingar påverka hela gruppens ställning.

Där pågår en ständig social kreditvärdering mellan grupper och klaner, där rangen i samhället bestäms av medlemmarnas beteende. Medlemmar i en familj som har heder kan göra goda affärer, gifta sig fint och deras röst betyder något i samhället. Familjen äger samhällets tillit.

Med vanheder i gruppkulturen följer däremot en utstötning ur lokalsamhället för hela gruppen. Alla bär samhällets misstro och skammen drabbar familjen så hårt att hederns återupprättande är värt varje offer.

I dessa samhällen är varje dag en vandring på eggen. Det är ”vi” mot hela världen och ”vi” måste sköta oss, för vad skulle grannarna säga?

Särskilt viktig och direkt kopplad till mannens och familjens heder är de kvinnliga familjemedlemmarnas kyskhet. Flickan omges av tusen murar som ska bevara familjens heder. Vi kallar dessa hinder för hedersrestriktioner.

Det kan vara tvång att bära slöja och klä sig anständigt, att inte umgås med killar, att få sin mobil och sina sociala medier kontrollerade och att ständigt övervakas av släktingar och bekanta.

När restriktionerna blir tvingande kallas det för hedersförtryck.

När den kvinnliga sexualiteten är en tickande bomb som kan försätta familjen i djupaste skam finns ännu några försvarsmekanismer. Den första är könsstympningen. Berövas flickan lusten är bomben desarmerad. Då kan modern leverera ärbara döttrar till goda bröllop. Om inte ”köksbordskirurger” utför stympningen i hemmen så görs den under resor till hemlandet.

Den andra är barnäktenskapet. För hederns skull vill konservativa familjer gifta bort flickor tidigt för att förhindra otillbörliga sexuella relationer som drar skam över familjen.

Det är då äktenskapsresorna blir aktuella, när skolflickor åker till hemlandet över sommaren för att aldrig återvända.

Det är viktigt att skilja på våld i nära relationer och hedersvåld. Våld i nära relationer är kopplad till individkulturen. Det handlar oftast om ett partnervåld med målet att utöva makt över en kvinna.

Hedersvåldet är kopplat till gruppkultur och är ett gemensamt beslut i familjen med målet att återupprätta kollektivets egna anseende. Gemensamt beslutar man om att familjens svarta får måste bort. Det som skiljer hedersvåld från våld i nära relationer är alltså både anstiftare och motiv.

En hand kan hålla i hedersmordets kniv men det kan vara hundra händer bakom, inte minst kvinnors. Motivet är alltid gruppens upprättelse i storsamhällets ögon.

I nästa del ska jag beskriva hur hederskulturen drabbar invandrare i Sverige.

Fotnot: Se Hotspots program med Soheila Fors och Per Brinkemo om klan- och hederskultur på varldenidagplay.se

En hand kan hålla i hedersmordets kniv men det kan vara hundra händer bakom, inte minst kvinnors.

Om frikyrkan och samkönade relationer

Ledarkrönika Debatten har gått hög sedan Joel Halldorfs text i Expressen om att frikyrkan fullt ut bör acceptera... torsdag 17/6 00:10

Majoritet vill fälla regeringen Löfven

Regeringskris. Fyra partier tänker rösta för att fälla statsminister Stefan Löfven och hans regering i en... torsdag 17/6 16:00

Vårtecken för oföddas rätt till liv en utmaning till Sverige

Ledare Det finns tecken som låter ana en växande förståelse för kritiken mot abortsituationen i världen.... torsdag 17/6 00:10
E-tidning
Senaste magasinen
Senaste avsnitten:
Följ Världen idag i sociala medier