Stark rörelse för bibeltro i USA

Vilken är kristendomens grund? Vilka är dess kännetecken? Var går gränsen eller gränserna för när det som kallas kristendom blir något annat än kristendom, det vill säga övergår till en annan typ av lära, ja, till en annan typ av religion?

Även om frågorna funnits genom hela den kristna historien dök de på ett särskilt sätt upp i diskussionen mellan traditionellt troende teologer och liberalteologer i 1920- och 1930-talets USA.

Ytterst handlade det om Bibelns auktoritet, alltså inte om trivialiteter, utan om en grundläggande kamp på djupet som gällde kampen för den klassiskt kristna tron mot de liberalteologiska angrepp som då pågått i några decennier – och som fortfarande pågår.

På område efter område har positionerna förändrats när det gäller bibelsyn, så att många idag menar att man knappast längre kan tala om två kristendomsvarianter, utan snarare om två religionstyper: klassisk tro och liberalteologi.

Den uppfattningen hade även John Gresham Machen (1881‒1937), under många år verksam som professor i Nya testamentet vid Princeton Theological Seminary och därefter vid Westminister Theological Seminary.

Machen kom genom sitt sätt att argumentera att inspirera många bibelkonservativa, exempelvis Francis Schaeffer och Harold Ockenga, som i sin tur fick ett mycket stort inflytande på den moderna evangelikala rörelse som senare kom att växa fram i USA.

Machens mål vara att bevara och försvara en klassisk bibelförankrad tro på reformatorisk basis. En klassisk bok på detta tema var hans Christianity and Liberalism (1923). David Hedegård gav ut en kort summarisk översättning, som han gav titeln Den gamla och den nya tron (1937).

Först i boken Till kristendomens försvar (förf. Kjell O. Lejon, 2002), fick Machens uppmärksammade bok en mer genomgripande belysning på svenskt språkområde.

Länge har det synts så, inte minst i Sverige, att den liberalteologiska hållningen, som även benämnts modernism, gått segrande från kampen och att traditionellt bibeltroende fortsatt marginaliseras.

Men såväl i USA som på den världsvida scenen tappar de liberalteologiskt inriktade samfunden (i USA ofta kallade ”main-line”-kyrkor), i medlemsantal och medlemsengagemang. Däremot så växer evangelikala och karismatiska rörelser, på många håll explosionsartat, inte minst i Afrika, Asien och Sydamerika.

Machen var alltså under många år verksam vid Princetons seminarium, som grundats 1812. Där fördes länge en kamp mot deism och skepticism. En strikt bibelsyn drevs av lärare såsom Archibald Alexander Hodge (1823‒1886) och Benjamin Breckenridge Warfield (1851‒1921).

Bibeln var i deras syn ofelbar. Orden innehåller fakta som Gud presenterat. Det är inte idéer om fakta, utan fakta; inte uppfattningar om historien utan en berättelse om något som faktiskt inträffat, om hur Gud talat och ingripit i människans historia.

Kampen mellan de bibelkonservativa och liberalteologiska företrädarna hårdnade efterhand. I ett led att bilda en ekumenisk koalition av medvetna konservativa teologer gentemot modernismen, presenterades The Fundamentals, en rad artiklar i 12 volymer, i vilka man framförde kritik mot den moderna bibelkritiken.

De menade att modernismen i sin bibelkritik undergrävde Bibelns trovärdighet och förändrade dess budskap. I stället ville de konservativa teologerna visa att Bibeln var att lita på! De höll fast vid klassisk tro på treenigheten, synden och frälsningen; man bekände sig till jungfrufödelsen, Kristi försoningsverk och återkomst.

I diskussionen kom en skribent att kalla de som hade denna hållning ”fundamentalister”. Fortfarande brukas detta ord, oftast helt oproblematiserat, om kristna som har en traditionell syn och väljer att hänvisa till eller citera Bibeln i sin argumentation.

Liberalteologerna ville förstå Bibeln utifrån samtidens, den tillfälliga kulturens, glasögon. Då fick bibelordet och klassisk tro stryka på foten, medan de bibelkonservativa tvärtom ville förstå samhället och tankeutvecklingen med Bibeln som tolkningsnyckel.

Machen, som studerat för liberalteologer i Tyskland, tog kraftfullt avstånd från den liberalteologiska hållningen, som han menade relativiserade sanningen.

Tron, eller för den delen Verkligheten, är ingen social konstruktion. Den kristna tron bygger på fakta, oavsett hur vi förhåller oss till dessa, om de gillas eller inte. Tron fantiseras inte ihop, utan upptäcks. Den är ingen religiös hållning, utan ett triumfatoriskt indikativ: ”I Kristus finns frälsningen!” Så tänkte Machen och många med honom.