Så kan grundlagen rundas med en ny ordningslag

Utrikesminister Tobias Billström (M) håller fast vid att terrorhotet mot Sverige ligger bakom att regeringen inlett en översyn av ordningslagen. Om ordningslagen förändras skulle det få som effekt att koranbränningar kan stoppas, menar han, vilket i dag inte är möjligt.

”Vi kan inte i ett läge där vi ser att rikets säkerhet är satt på spel avstå från att verkställa åtgärder”, säger han i SVT:s 30 minuter.

”Jag tror att det välkomnas av en majoritet av svenska folket, att regeringen tar frågor som rör rikets säkerhet på yttersta allvar.”

Det framgick i intervjun att Billström meddelat bland annat den muslimska mellanfolkliga organisationen OIC att Sverige tar den formen av opinionsbildning på allvar och låter göra en översyn av ordningslagen.

I praktiken innebär Billströms och därmed regeringens politik, som förstärks av liberalernas partiledare arbetsmarknadsminister Johan Pehrson på Expressen debatt, att Sveriges befolkning skall, efter hot från despoter och teokratier skyddas från effekterna av att medborgare tillåts framföra sina åsikter.

I likhet med hur Per Albin Hansson lät tysta revyartisten Carl Gerhards kritik mot Adolf Hitler under andra världskriget (se Johan Westerholm, VID 8/9) genom att använda sig av Stockholms stads ordningsstadga, rundar regeringen grundlagen genom en aviserad förändring av ordningslagen.

Likheterna med hur regeringen Hansson även tystade Torgny Segerstedt genom administrativa trick är slående. Segerstedt fick se hur bland annat SJ vägrade förmedla hela upplagor av Göteborgs Sjöfarts- och Handelstidning till Stockholm eller hur posten inte fick distribuera nummer till prenumeranter.

Inte censur menade Per Albin Hansson på samma sätt som duon Billström och Pehrson i praktiken hävdar att tvång och en utbredd självcensur samt tystnadskultur är förutsättningarna för frihet.

I utredningsdirektiven framgår att regeringen vill utreda hur polisen skall kunna hänvisa till abstrakta hot för att neka en allmän sammankomst. Abstrakta hot som till exempel hotar Sveriges säkerhet eller på annat sätt försämrar Sveriges bi- och multilaterala förbindelser.

Denna hotbild administreras av Säkerhetspolisen som lämnar underlaget till regeringen. Underlagen omfattas av utrikessekretess, den högsta säkerhetsnivån. I dag har inte den vanliga polisen tillgång till denna information eller de bedömningar som görs. I vissa fall avgörs bedömningarna på Utrikesdepartementet.

I extrema fall kan därmed ett tillstånd om allmän sammankomst i praktiken behöva utrikesministerns bifall. Även detta en rundning av grundlagen då ministerstyre är förbjudet i Regeringsformen.

Detta innebär även att ett beslut om en nekad allmän sammankomst, som vilar på ett abstrakt hot om rikets säkerhet i praktiken inte går att granska. Informationen som sådan omfattas inte av meddelarskyddet, det vill säga att väljer en tjänsteman att läcka till medier så är meddelarskyddet upphävt varpå såväl reportrar som redaktörer kan träffas av straffansvar för brott mot rikets säkerhet.

En möjlighet som regeringen och oppositionen utökade när riksdagen antog ”Lagen om utlandsspionage”. Lagen om utlandsspionage gör det olagligt att sprida och publicera information som påverkar Sveriges bi- eller multilaterala relationer. Även om informationen är hämtade och sammanställda ur öppna källor.

Sverige förändras snabbt. Under press från främmande makt anammas nya konstitutionella principer som öppnar dörrarna för det som tidigare var otänkbart: Ministerstyre. Men det stannar inte där, regeringen har för avsikt att införa principer om hemliga underlag. Underlag som om de skulle granskas skulle innebära långa fängelsestraff för allmänhet och media.