Kristdemokratins historia och idéer skildras på ett initierat sätt

Den kristdemokratiska rörelsen har varit mycket inflytelserik i ett europeiskt perspektiv. Dess idéer har däremot inte haft någon större betydelse i den anglosaxiska världen. Skandinavien har följt den engelsktalande världen, vilket bidragit till att kristdemokratin inte fått den uppmärksamhet den förtjänar.

En ny ambitiös antologi utgiven av Timbro vill ändra på sakernas tillstånd. Kristdemokrati: Människosyn, etik, politik (Timbro) innehåller 13 kapitel som behandlar kristdemokratin från filosofiska, historiska och samtidspolitiska aspekter.

Bland författarna märks både disputerade personer (Per Landgren, Kjell O Lejon, Henrik Friberg-Fernros och Charlotta Levay) och aktiva eller tidigare aktiva kristdemokratiska politiker (Stefan Attefall, Lennart Sacrédeus, Hugo Fievet, Marcus Jonsson, Elisabeth Lann och Maria Maric).

Per Landgren är redaktör och har skrivit tre av bokens kapitel. Han tecknar i bokens inledning kristdemokratins historiska bakgrund i reaktionen mot rasbiologin och rättspositivismen efter andra världskrigets slut och i strävan att återuppbygga Europa på arvet från Aten, Rom och Jerusalem. I den kristdemokratiska ideologin förenades idéarvet från grekisk filosofi, judisk-kristen människosyn och den romerska rättens principer.

Sverige deltog inte i andra världskriget och berördes i mindre grad av den historiska situation som präglade Västeuropa i övrigt. Här hemma fantiserade i stället naiva socialdemokrater om att Sverige skulle bli en tredje väg mellan Västeuropa och Sovjetkommunismen och fortsatte bland annat att hävda den rättspositivism som bidragit till den nazistiska diktaturen.

I kapitel två introducerar Landgren en rad viktiga begrepp i kristdemokratisk politisk filosofi. Dessa begrepp fördjupas sedan i enskilda kapitel. Det handlar bland annat om naturrätt, etik, personalism, människans ofullkomlighet, naturliga gemenskaper, åtskillnad mellan stat och religion, det gemensamma goda, och subsidiaritet.

Kjell O Lejon skriver en på samma gång principiell teoretisk och historisk översikt över relationen religion-politik i Västeuropa. Lejon anknyter till både statsvetenskaplig, idéhistorisk och teologisk litteratur och lämnar därigenom ett tungt vägande bidrag till antologin. Efter Landgrens och Lejons inledande kapitel följer fyra som anlägger historiska perspektiv på kristdemokratin som politisk rörelse och ideologi.

Genom Fievet och Sacrédeus får vi följa de kontinentaleuropeiska kristdemokratiska partiernas historia i ett fågelperspektiv. Ett av de partihistoriska kapitlen handlar om Kristen demokratisk samlings (KDS) tillkomst och utveckling och är skrivet av Marcus Jonsson.

De historiska kapitlen ger välbehövliga historiska tillbakablickar och i Sacrédeus kapitel förs utvecklingen i princip fram till i dag. Kristdemokratin är fortfarande en i högsta grad betydelsefull och inflytelserik politisk rörelse.

Resten av boken behandlar ideologiska frågor, ibland genom fördjupande analyser och ibland i mer samtidspolitiskt anknutna diskussioner. Som helhet är boken välskriven och genomarbetad.

Finns det något som saknas? Det finns det naturligtvis alltid, men några tomrum märks kanske mer än andra.

Abortfrågan och sexualetiska frågor har stått i centrum av politiska och sociala konflikter under de senaste femtio åren, och kristdemokrater har av goda skäl ofta försvarat den traditionella kristna västerländska synen på äktenskap och familj och det ofödda barnets rätt till liv. Abortfrågan är i Sverige i dag en moralisk katastrof som ingen vågar prata om.

Hbtqi-propaganda i media och politiker utan ryggrad främjar könsdysfori bland unga och bidrar till att familjeinstitutionen bryts ner.

I både abortfrågan och frågor med anknytning till hbtqi behövs en kristdemokratisk offensiv och en vilja ta konflikt med media och andra politiska partier. Annars tenderar kristdemokratisk politisk filosofi lätt att bli diffus och teoretisk och utan samtidsrelevans. Samtidsrelevansen uppstår när idéer blir redskap i politiska och sociala konflikter.