Ty det är bättre att lida för goda gärningar, om det skulle vara Guds vilja, än att lida för onda gärningar.
1 Petrusbrevet 3:17

Världen idag

Den så kallade sociala ingenjörskonsten innebar att man genom ekonomiska styrmedel skulle forma medborgarna. Kärnfamiljen var särskilt i fokus för detta experiment. Foto: Lightstock

Hinder för utopin: Kärnfamiljen

Att båda föräldrarna arbetar utanför hemmet medan barnen placeras på institutioner. Det var en bärande tanke i den S-politik som formade Sverige och där ett syfte var att förhindra överföring av familjens värderingar till nya generationer.

Kultur · Publicerad 00:00, 20 apr 2023

Tänk efter – skulle du välja något annat än det välfärdsstaten erbjuder om du inte behövde avstå en stor del av inkomsten till skatter eller om du inte fick en ekonomisk fördel för att du agerar som politiken vill? Det visar hur politiken påverkar ditt beteende och dina val. På så sätt kan politiken styra såväl familjeliv som församlingsliv i en viss riktning.

Skatter är mer än en ekonomisk transaktion från medborgarna till staten. Skatter som går till annat än statens kärnuppgifter (försvar, polis och rättsväsende) ger politiken ekonomisk makt att utöva inflytande och forma medborgarna ideologiskt genom att ändra deras drivkrafter och därmed deras beteende i livsnära ekonomiska och sociala frågor.

Under efterkrigstiden förverkligades ideologiska idéer som formulerats av intellektuella vänsterradikaler under mellankrigstiden. Den så kallade sociala ingenjörskonsten innebar att man genom ekonomiska styrmedel skulle forma medborgarna efter ett kollektivt ideal som kännetecknades av socialismen. Kärnfamiljen var särskilt i fokus för detta experiment.

För att åstadkomma det borde båda föräldrarna arbeta utanför hemmet medan barnen placerades på institutioner där de kunde fostras kollektivt i enlighet med socialistiska ideal.

På så sätt kunde man effektivt hindra familjens värderingar att överföras till kommande generationer, samtidigt som man kunde programmera om varje ny generation i enlighet med de politiska idealen. I Sverige var det särskilt makarna Alva och Gunnar Myrdal som var tongivande för dessa idéer.

Sett i backspegeln kan man inte säga annat än att Socialdemokraterna har varit mycket framgångsrika i att förverkliga dessa tankegångar. Det är fullkomligt självklart för många av dagens unga föräldrar att sätta sina barn på förskola så fort det går så att de själva kan fortsätta arbeta och få en inkomst som de kan leva på.

Det saknas i dag inte påbud om att olika ideologiska idéer ska genomsyra förskola och grundskola, inte minst när det gäller kvinnor och mäns olika beskaffenhet och roller. Utopin om att samhället och inte familjen ska forma de uppväxande generationerna kan anses vara förverkligad.

Fram till slutet av 1960-talet kunde de flesta familjer leva på en inkomst. Den räckte till och med för att bygga hus och skaffa bil. Därefter förändrades förutsättningarna snabbt. De ökade skatterna på arbete tillsammans med en annan reform, särbeskattningen, kom att försvåra för dem som fortfarande inte infogat sig i den nya ordningen.

Särbeskattningen innebar att mannen och kvinnan juridiskt kom att betraktas som separata ekonomiska objekt. Det tidigare dubbla grundavdraget för den som stod för hushållets försörjning avskaffades 1971, vilket för de flesta kan sägas markera slutet för möjligheten att själva ta hand om sina egna barn utan stora ekonomiska uppoffringar.

Samtidigt byggdes antalet skattefinansierade och politiskt styrda dagisplatser ut i stor skala där många kvinnor också kom att få arbete – med att ta hand om andras barn. Varje kommunal dagisplats kostade 2021 i genomsnitt drygt 165 000 kronor.

Inte bara kvinnorollen förändrades. Mansrollen blev också ifrågasatt av politiken. 1970-talets ”velourpappa” var en direkt spegling av de ideologiska vindar som blåste. Resultatet av politikens påverkan på såväl barns, kvinnors och mäns roller kan vi fortsatt se i dagens ifrågasättande av identitet och kön.

Det är dock viktigt att komma ihåg att det var de ökade skatterna som gjorde detta möjligt. Politiken formade på detta sätt en ny slags individualism som ”frigjorde” sig från de naturliga gemenskaperna såsom familj, församling, kultur- och bygdegemenskap och kom att utgöra bryggan till nya kollektiva gemenskaper och normer som medborgarna skulle identifiera sig och jämföra sig med.

Utöver kärnfamiljen är religiösa samfund och kulturverksamheter tydliga exempel på hur även organisationer gjort sig beroende av bidrag från politiken och därmed underkastat sig de ideologiska villkoren.

Även i de fallen har alltså beroendet av politiken lett till ändrade drivkrafter och beteenden och att medborgarna alltmer avvikit från vad de annars skulle ha gjort. Visioner och drömmar tystnar när friheten att göra det man är ämnad för vrids ur kurs.

Fotnot: Se Hotspots program med Anders Bergeskog om hur Sverige blev ett högskatteland på varldenidagplay.se

Artiklarna är till stor del baserade på bakgrundsfakta till boken ”Sveriges väg till högskatteland – utopi och verklighet under hundra år” skriven av Anders Bergeskog.

Fram till slutet av 1960-talet kunde de flesta familjer leva på en inkomst. Den räckte till och med för att bygga hus och skaffa bil. Därefter förändrades förutsättningarna snabbt.

Nya dykningar vid Estonia ska ge kunskap om bildäcket

Estonia. I mitten av juli planeras för nya dykningar vid Estonias vrak. Målet är att filma på bildäck och... tisdag 30/5 20:00

Den gamla pingsteelden faller än

Bönekrönika ”Guds rike består inte i ord utan i kraft” (1 Kor 4:20). Vid en städning i hemmet härom dagen kom... tisdag 30/5 00:00