Evangelisk förkunnelse berörde många svenskar i USA

I förra delen introducerades teologen John Gresham Machen (1881–1937) och hans kamp för klassisk Bibelförankrad kristendom gentemot liberalteologin, som från Tyskland funnit vägar in i USA. Men det var till ett USA där kristna principer länge och i mycket präglat skolundervisning och andan i nationen, även om där funnits tydliga slitningar och splittringar, både i teologi och samfund.

I skolan hade William H McGuffeys Eclectic Readers under mer än ett sekel, från 1836/37 och framåt (den brukas fortfarande i vissa privata skolor), gjort starka intryck av kristen tro på många amerikaner, även om innehållet efterhand förändrades från traditionell kalvinism till mer civilreligion. Exempelvis hänvisade biltillverkaren Henry Ford till denna som en av de viktigaste influenserna under sin barndom.

Den beräknas ha tryckts i mer än 122 miljoner exemplar.

Under åren 1860–1900 tredubblades många samfunds medlemstal, genom nyrekrytering och immigration. Söndagsskolor växte fram, liksom ekumeniska missionsorganisationer, socialt arbete, moraliska ”korståg”, evangelisation och bibeldistribution.

Skohandlaren, evangelisten och väckelsepredikanten Dwight L Moody (1837–1899) blev viktig inte minst för många svenskar som bodde i Chicago, där han främst verkade.

År 1890 fanns det 43 000 Sverigefödda immigranter i Chicago, som tillsammans med sina Amerikafödda barn utgjorde inte mindre än 86 000 invånare i staden. Bland dem som påverkades återfanns John F Okerstein, Fredrik Fransson (som bland annat bildade Skandinaviska Alliansmissionen) och E A Skogsbergh – den sistnämnde kallades den ”svenske Moody”.

Evangelisation och mission stod i centrum. Intressant är att den blivande svenske ärkebiskopen Nathan Söderblom som student påverkades av Moodys ekumeniska anda under ett studentmöte i Northfield, Massachsetts, 1890. Söderblom kom ju senare att erhålla FN:s fredspris för sitt ekumeniska arbete.

Bland de svenskar som följde i Moodys spår fanns de som bildade ett nytt samfund, ett som fick namnet Trinity Evangelical Free Church (i början fanns ett ”Swedish” med i namnet). Man startade även Svenska Bibelinstitutet, som snart fick namnet Swedish Bible Institute, vilket så småningom bildade grunden till ett av USA:s mest erkända evangelikalt inriktade universitet, Trinity Evangelical University, med dess berömda Trinity Evangelical Divinity School.

Men samtidigt med Moodys sena framgångar och det kristna kulturklimatet kom influenser av det som många uppfattade som ett kraftfullt undergrävande av tron på Bibelns budskap, både genom sekulariserings­tendenser och genom liberalteologin.

En konfrontation kom till genom den berömda ”Scopes-rättegången” i Dayton, Tennessee, 1925. En högstadielärare, John T Scopes, hade undervisat om Darwins evolutionsteori på sin skola, vilket inte var tillåtet. Det hela blev en juridisk affär med påföljande rättegång.

För delstatens räkning fördes talan av demokraten, den trefaldige presidentkandidaten och presbyterianen William Jennings Bryan. Scopes försvarades av advokaten Clarence Darrow. Delstatens linje gick segrande ur den juridiska dispyten, men i många tidningar framställdes denna senare linje som löjeväckande.

Den ”fundamentalistiska” linjen med biblisk människosyn, som fått ett uppsving genom Moodys förkunnelse, fick här en attack som fick många att backa ett steg från den nationella scenen och i stället arbeta i lokala sammanhang.

Det var i detta sammanhang Princeton­professorn Machen trädde fram och klargjorde vad han menade vara skillnaden mellan en liberalteologisk hållning och en traditionell kristen bibelsyn.

Men när man på Princeton kom att byta ledning och fick en ny, som i stället drev en liberalteologisk linje, fick det konsekvenser för Machen, som efter 23 års lärargärning på det prominenta universitetet 1929 valde att bilda ett nytt seminarium, Westminster Theological Seminary.

Där fortsatte han sin författargärning, under vilken han bland annat på intellektuell grund drev jungfrufödelsen och Jesu uppståndelse som historiska fakta, som återgivande av faktiska händelser. Kristen tro tar inte sin start i människans behov, vilja eller moral, utan i Guds agerande utifrån genom Jesus Kristus, menade han. Han värnade en Kristuscentrerad tro och varnade för en de facto ”Kristuslös” liberalteologi.

Kulturkampen fortsatte.