Elpriserna har skenat under hösten. Detta orsakas av att Sverige har lagt ner billig el som fungerar dygnet runt, året runt, och ersatt det med el som kommer ibland. Vi är inte ensamma om detta misstag; andra länder har gjort likadant, särskilt Tyskland.

De höga elpriserna är inte tillfälliga, utan här för att stanna. Om du inte gillar höga elpriser – vänj dig. Vi har bara sett början.

Innan nyår stänger Tyskland ner tre kärnkraftverk, och tre till nästa år. Sedan följer Belgien efter och ska stänga lika mycket innan 2025. Dessa länder ersätter fossilfri kärnkraft med fossil gas, vilket pressar upp priserna ytterligare eftersom det är brist på gas i världen. Dessutom krossar de alla svenska klimatsatsningar.

För trettio år sedan hade Sverige kanske världens starkaste elförsörjning. Vattenkraft, kärnkraft och el från fjärrvärmen kompletterade varandra optimalt. Vi var herrar i eget hus. All produktion var planerbar: vi ökade och minskade produktionen efter behoven, och inte ens årets kallaste dag fick vi orimliga priser.

Sedan dess har vi lagt ner väl fungerande planerbar kraft (kärnkraft) och ersatt med osäker vindkraft som ger full effekt ungefär en fjärdedel av tiden. Detta har varit ett gigantiskt slöseri med våra begränsade resurser.

Vi har lågt räknat lagt ungefär 600 miljarder kronor på att försämra elsystemet. Ungefär hälften av detta är utebliven produktion i fullt fungerande kärnkraftverk som lagts ner i förtid, och andra hälften kostnaden för byggandet av vindkraftverk, samt olika stöd till detta.

Även om 600 miljarder är en enorm summa är den kostnaden småpotatis jämfört den totala samhällskostnaden. I den ingår kostnaden för uteblivna investeringar på grund av osäkerheten kring energiförsörjningen. Flera utredningar har landat i långt över 100 miljarder kronor per år.

Om vi är överdrivet positiva kanske dessa problem kan byggas bort på tio år (fast 20–30 år är nog närmare sanningen). I så fall får vi en onödig samhällskostnad på medvetet lågt räknat 1 000 miljarder kronor. Hur mycket pengar är det?

Hela rättsväsendet (polis, domstolar, fängelser, med mera) kostar ungefär 50 miljarder per år. I en tid då våra kvinnor riskerar att bli våldtagna har vi kastat bort resurser motsvarande 20 års rättsväsende.

Det talas om brist på barnmorskor. Samma summa hade räckt till lönen för alla Sveriges barnmorskor i över 150 år (!).

Statens direkta utgifter för naturvård uppgår till ungefär 10 miljarder kronor per år. Kärnkraften, som är den mest miljövänliga produktionen av el, har hela tiden bekämpats med miljöargument. Hade det inte funnits en fanatisk strävan att lägga ner kärnkraften kunde vi haft resurser för 100 års naturvård.

Tar man med alternativa kostnader utomlands kan man konstatera att dessa pengar med lätthet hade räckt till att förse alla människor i världen med rent vatten. Det borde även räcka till att om inte utrota så åtminstone både förebygga och bota malaria i hela världen. Hade inte det varit bättre användning för pengarna?

Åtminstone 99 procent av alla gånger man tror att det handlar om en konspiration är förklaringen vanlig inkompetens. Nedbrytningen av elsystemet inte är ett dramatiskt undantag från denna regel, utan har orsakats av en cocktail av inkompetens, önsketänkande och fanatism – en tämligen förödande blandning.

Nu ropar man efter en snabb lösning. Beklagar, det finns ingen. Det tar minst tio år, troligen mer, att bygga ny planerbar kraft, och motståndet mot realistiska lösningar är högljutt.

Till dess får vi stå ut med dyr, osäker och smutsig el. Detta är det nya normala.

Fotnot: Se Hotspots program om energipolitiken med Jan Blomgren här