Fortsätt, är vad jag vill säga – bara fortsätt.

Jag kan inte förstå varför jag aldrig har läst Ernest Hemingway. Jag har läst mycket om hans skrivande, men har aldrig läst hans alster. Citat har jag kommit över ibland, och framför allt gillar jag ett som handlar om just författandet. Fritt översatt låter det ungefär så här: ”Det finns inget att säga om skrivande. Du bara sitter vid skrivmaskinen och blöder.”

När nu år 2020 drar sina sista flämtande andetag vill jag sitta här och blöda ut en uppmaning till alla som läser detta. Den kom till mig i går när jag funderade över vad som behövde sägas om detta coronaår och om det kommande året, som fortfarande är ett blankt blad vi kan blöda våra önskningar över.

Fortsätt, är vad jag vill säga. Bara fortsätt.

Ensamhet har präglat 2020. Ibland har vi träffat någon, som när en val stiger till ytan för en kort inandning av frisk luft. Ett andetag, sedan ner under ytan så att den mörka vattenytan får sluta sig omkring oss igen. Ensamhetens ironi, skrev Rupi Kaur, är att vi alla känner den på samma gång.

Men fortsätt, du som lider i ensamhetens kokong, du som är inkapslad i din lägenhet intill tusen grannar i samma bojor. Fortsätt se upp mot solen; fortsätt se framåt mot ett bättre år, då isoleringen bryts och famn kan landa i famn igen.

Fortsätt, ni som envist gör det rätta även när ingen ser.

Fortsätt, alla ni som söker en framtid efter en näras förlust. 

Fortsätt, ni som undrar hur livet ska bli – fortsätt att älska, att leva, att tro.

”Låt oss inte tröttna på att göra gott”, skrev Paulus, ”för när tiden är inne får vi skörda om vi inte ger upp.” Det är så det fungerar i torra tider; man vattnar och vattnar och vattnar, och marken tycks svälja allt utan att förändras.

Men fortsätt! Pumpa det där vattnet! Ge den där kärleken! Skjut iväg kärlekens pilar, även när de tycks sväljas av intet. Det finns en Gud som fångar varje ord av kärlek du uttalar, som fångar varje tår du fäller, som låter dig skörda så fort tiden är inne. 

Fortsätt, ni som bygger en kyrka, som en direkt portal till evigheten. Evigheten avgörs där åt båda hållen, så fortsätt bygga med passion för att bota de rivna, och med vishet för att inte riva de botade. Fortsätt, alla ni som skapar förutsättningar även i tider av restriktioner och kaos.

Fortsätt, alla ni som bygger familj. Framför allt till er vill jag säga, fortsätt. Ni som bor under ett tak som är för litet, ni som måste samsas och mer än så, trivas. Fortsätt, ni som byter blöjor och tvättar kläder, ni som somnar på soffan och missar varandra, ni som undrar var familjens glädje blev förlagd.

Ni som är förvirrade över vart kärleken försvann, minns att Jesus visade vägen tillbaka när han sade: ”Gör dina första gärningar.” Fortsätt med det du gjorde när allt var bra.

Fortsätt, ni som bygger frid i ert hus,

Fortsätt, ni som söker framtid och ljus.

Fortsätt, ni som älskat och förlorat en vän,

Fortsätt, tills glädjen kommer igen.

Ett år är till ända och det nya är här,

Så älska med all den kärlek ni bär.

Fortsätt, hör jag, fortsätt och skriv,

Fortsätt att blöda orden till liv.