Därför ska allt som ni sagt i mörkret höras i ljuset, och det som ni viskat i örat i enrum ska ropas ut på taken.
Lukas 12:3

Världen idag

Det som skulle vara ett forum för antirasism fick Israelhatet att framstå än tydligare. På bilden syns Mordechai Yedid, Israels delegat vid FN-konferensen i Durban, Sydafrika 2001. Foto: AP/TT

FN-konferens mot rasism ledde till ny våg av antisemitism

Israelkommentar · Publicerad 00:00, 15 jul 2021

Denna höst har det gått tjugo år sedan FN:s världskonferens mot rasism gick av stapeln i Durban, Sydafrika. Den kanadensiska människorättskämpen och tidigare justitieministern Irwin Cotler har kallat den för ”en konferens mot rasism som istället blev en rasistisk konferens riktad mot judar.” I dag går det knappast att diskutera den nya antisemitismen utan att ta avstamp just i Durban konferensen från 2001.

Det var visserligen inte i Durban som den nya antisemitismen först gav sig till uttryck men det var där som den konsoliderades när nya strategier riktade mot Israel arbetades fram. Den införstådda logiken var lika enkel som den var brutal, ifall den judiska staten inte kunde tvingas på knä genom konventionella anfallskrig eller palestinska terroristattacker så krävdes det nya metoder.

Tillsammans med radikala islamister, kristna vänster aktivister och välfinansierade människorättsgrupper med en lång och väldokumenterad historia av Israel frientlighet lade man grunden till en ny strategi kring hur den judiska staten skulle motarbetas. Ledorden var isolering, bojkott och misstänkliggörande.

Holocaustöverlevaren och före detta amerikanska kongressledamoten Tom Lantos, som deltog på konferensen, har beskrivit den som ”den värsta upplevelsen av antisemitism sedan Nazi perioden i Tyskland.” Vid sidan av FN:s medlemsstater deltog flera tusen NGO-aktivister. Deras arbete fick stort genomslag. Med ekonomiskt stöd från stora internationella stiftelser som Ford och Rockefeller foundation har dessa föreningsaktivister tillgång till större resurser än många av FN:s medlemsländer.

De judar som deltog på konferensen upplevde situationen så hotfull att de tvingades retirera. På stora plakat jämfördes zionism med rasism medan andra ansåg att Hitler skulle ha gjort mänskligheten en stor tjänst om han skulle ha slutfört jobbet och utrotat judarna.

Det sistnämnda exemplet må vara ett övertramp som ingen konferensansvarig vill ta ansvar för men konferensresolutionerna talade ett tydligt språk. Israel var en rasistisk apartheid stat som skulle frysas ut och isoleras. Det är därför ingen tillfällighet att det var just på denna konferens som den ökända BDS -rörelsen såg dagens ljus.

Det samma gäller Kyrkornas Världsråds så kallade Följeslagarprogram – en verksamet där ungdomar skickas ut till de omtvistade territorierna för att kritiskt granska den israeliska försvarsmaktens agerande men utan att rikta någon kritik till den palestinska sidan. Detta var frukten av Durban.

Många länder insåg snabbt att konferensen hade spårat ur och beslöt därför att bojkotta den uppföljningskonferens som ordnades åtta år senare i Geneve. Redan första dagen gav en försmak på vad som komma skulle när Irans president Ahmadinejad öppningstalade. Ahmadinejad hade vid flera tillfällen öppet hotat radera ut den judiska staten från världskartan.

Under sitt tal i Geneve anklagade han Israel för rasism och för att utnyttja Förintelsen för egna syften. När Ahmadinejag intog talarstolen vandrade hela EU:s delegation ut ur konferenssalen. Sveriges regering markerade sitt missnöje genom att sända en decimerad trupp bestående av endast yngre diplomater.

Lämpligt tjugo år efter den ökända Durban konferensen är det hög tid för våra nordiska länder att ta sitt ansvar och klart och tydligt markera mot den planerade uppföljningskonferensen i september. Ifall den svenska regeringens vill att omvärlden skall ta den planerade internationella Malmö konferensen till minnet av förintelsen på allvar krävs det först ett klart ställningstagande mot Durban. 

De judar som deltog på konferensen upplevde situationen så hotfull att de tvingades retirera.

Skolor ska få hjälp att förebygga våld

Våldsdåd. På kort tid har Sverige skakats av flera våldsdåd i skolmiljö. Nu vill regeringen stärka säkerheten... söndag 26/6 18:00

En skridskolegend har fått gå hem

Ledare Skridskolegenden Jonny Nilsson berättade i ett reportage i Världen idag (våren 2021) om hur hans... fredag 24/6 00:00

WHO i krismöte om apkoppor

Smitta. Med anledning av den snabba spridningen av apkoppor kommer Världshälsoorganisationen WHO under... söndag 26/6 12:00

Svaret på vår djupaste längtan finns hos en enda person

Krönikor För några år sedan satt jag på tunnelbanan på väg till bibelskolan där jag studerade. I varje... torsdag 23/6 00:10

Tryck från hbtq-grupper kräver vaksamhet hos församlingen

Ledare Slutna grupper på Facebook arbetar aktivt för att undergräva den bibliska synen på homosexualitet.... torsdag 23/6 00:10

Snart hålls årlig gudstjänst för Sveriges ofödda barn

Prolife. Den 3 juli hålls en gudstjänst i Holmstrand till minne av de barn som inte fått födas i vårt land.... lördag 25/6 18:00

Kommer vi att känna igen varandra i himlen?

Mot väggen I Bibeln står det ju att vi i himlen kommer att vara som änglarna (Matt 22:30). Betyder det att vi...

Gärna blomsterkrans – men spola nubben i slasken

Andakter av Carl-Erik Sahlberg. Midsommarhelgen närmar sig och därmed den ljusaste tiden och den ljusaste natten på året. Nu sitter...
Följ Världen idag i sociala medier