Jag stod i hallen och tittade rakt fram. Vad var det jag skulle göra? Vart hade jag precis varit på väg? Tio sekunder senare gav jag upp och gick ner för trappan igen och in i tvättstugan som jag kom ifrån.

På tröskeln mindes jag: Jag skulle ju hämta mina hörlurar för att lyssna på något medan jag fixade med tvätten! Med en suck och ett uppgivet leende gick jag uppför trappan igen och sade halvhögt för mig själv: ”Hörlurar, hörlurar, hörlurar”, så att jag inte skulle glömma igen. Jag hittade mina hörlurar, satte in dem i öronen och gick ner för trappan igen.