2013 beslutade EFS, Pingst och EFK i Gottne och Mellansel, två tätorter i Örnsköldsviks kommun, att slå ihop sig till en församling, och bildade Framtidskyrkan.

– Det är en församling med stor värme och generositet som har lyckats bra med sammanslagningen, tycker Sara Kabore, som varit pastor i församlingen sedan hösten 2021.

– Min upplevelse är att det finns driv och engagemang i församlingen, och en längtan efter att få vara till betydelse för människor i bygden. Även en längtan efter att komma närmare Jesus tycker jag är påtaglig.

Tarja Lindqvist jobbar som barnledare och inspiratör. Tillsammans med ett stort gäng ideella ledare möter hon många av barnen som bor i Gottne i barngrupper under veckorna.

– I Gottne upplever vi att vi har ett förtroende i byn, och vi känner stor tacksamhet över att få ha så många av byabarnen i våra grupper, säger Tarja.

– Vår längtan är att få vara med och rusta barnen för livet, vare sig det är med första hjälpen-undervisning eller när vi berättar om Jesus.

I Mellansel ser det annorlunda ut; där finns den tydligaste kontaktpunkten mot samhället kring flyktingmottagande och integration. Mellansel är en stor mottagarort av flyktingar. I samband med flyktingvågen 2015 byggde Framtidskyrkan tillsammans med Svenska kyrkan, folkhögskolan, idrottsföreningen, skolan, affären och andra aktörer i samhället, ett nätverk som kallas ”Medmänniskor i Mellansel”.

– Vi önskar allihop att Mellansel ska vara en bra och varm miljö att komma till. Nätverket hade precis avslutat när kriget i Ukraina bröt ut. Då var det bara att trycka på startknappen igen, säger Sara.

Flera i församlingen har dragit ett stort lass vid tidigare flyktingvågor.

– Och när de första bussarna med ukrainska flyktingar anlände var de på plats igen, berättar Sara.

När Framtidskyrkan frågade kommunen vilket uppdrag de såg att kyrkan hade i detta nya, blev svaret: ”Närvaro som medmänniskor, och den gemenskap ni erbjuder.”

– Det känns fint att få förtroendet. Därför fortsätter vi att hålla kyrkan öppen en kväll i veckan för gemenskap, samtal och möjlighet till stillhet i kyrksalen. Det är många ukrainare som kommer, vilket är väldigt roligt, tycker Sara.

Även om ukrainarnas situation skiljer sig en del från tidigare flyktinggrupper i Mellansel, kan kyrkan bidra med ungefär detsamma nu.

– Det är en extremt tuff situation för de som flytt kriget, och där vill vi som kyrka vara evangeliebärande och visa på hoppet i Jesus. Här får vi använda något av det kraftfullaste vi har, nämligen gemenskapen, säger Sara. 

– Rent generellt brottas väl många kristna med hur vi ska kunna dela tron på Jesus på ett bra sätt, och det är inte undantaget oss, men jag tror att förtroendet i samhället är en god förutsättning. Det och att man lever närmare varandra här än vad man gör i till exempel en stad.

Visst ser församlingen en utmaning i att finnas på två orter som ser så olika ut. Samtidigt upplever Sara Kabore att det finns en stor längtan efter att nå ut med evangeliet till båda dessa platser. Församlingen har även några fler platser i sin närhet där de försöker finnas närvarande med gudstjänster eller musikcaféer, åtminstone någon eller ett par gånger per termin.

– Församlingen har även ett stort missionshjärta och valde vid bildandet av Framtidskyrkan att inte dra ner på missionsengagemangen utomlands, utan snarare utöka, berättar Sara.

Med hjälp av några inarbetade event och att man tillsammans med andra föreningar driver en second hand-butik i Gottne, har församlingen möjlighet att stödja både missionellt och humanitärt.

– Flera av våra ungdomar åker på missionsresor och kommer hem och inspirerar oss ytterligare, och det är bra, säger Sara och ler.

Framtidskyrkan känns som en församling som vill utvecklas för framtiden men framför allt vara närvarande i nutiden. I samtalen med Sara Kabore, Tarja Lindqvist och Jonas Byström (se separat artikel) tonar bilden fram av en församling med ödmjuk omsorg om närboende bybor, hitkomna flyktingar och människor långt ute i världen.